Ätstörningar drabbar tiotusentals personer i Sverige och allt fler söker sig till vården. Färska siffror från Socialstyrelsen visar en ökning på 29,5 procent mellan 2007 och 2017 av antalet patienter per 100.000 invånare. Men om det handlar om en verklig ökning av ätstörningar eller om det är fler av de drabbade som söker vård är svårt att säga enligt David Clinton, ledande forskare om ätstörningar på KÄTS (Kunskapsscentrum för ätstörningar på KS.)

– Jag tror att de flesta forskare skulle vara skeptiska till att det handlar om en verklig ökning på 30 procent. De flesta skulle nog säga att det ser ut som om anorexi inte ökar, men att det finns indikationer på en verklig ökning när det gäller bulimi och hetsätning, säger han.

Skam hindrar

Internationella studier pekar på att ätstörningar inte ökar nämnvärt, enligt Clinton. Men det finns stora mörkertal, och många av de som drabbas fångas inte upp av vården.

– Det finns många personer där ute som behöver hjälp men som har svårt att söka vård. Man känner fortfarande skam inför det här, säger David Clinton.

Högre tryck på vården

Fler patienter betyder också längre väntetider i vården. Det bekräftar Yvonne von Hausswolff Juhlin som är verksamhetschef för Stockholms centrum för ätstörningar.

– Jag ser att trycket har ökat hos mig. Om man inte är medicinskt prioriterad så ligger väntetiden på 16 veckor, men vi borde kunna ta emot inom fyra, säger hon.

Allt fler män söker vård

Ökningen av patienter i Sverige är betydligt större bland män. Antalet manliga patienter har ökat 69 procent mellan 2007 och 2017.

– Det är intressant. Vi har sett att män har varit väldigt underrepresenterade, men nu verkar det som om män är mer benägna att söka hjälp i stället för att bära sjukdomen med skam, säger David Clinton.

– Jag tror att vi har blivit bättre på att nå ut till män. Vården har varit dålig på att upptäcka ätstörningar hos män, och män har inte känt igen sig i diagnosen eftersom det setts som en kvinnosjukdom. Mäns ätstörningar ser också annorlunda ut. Det handlar inte om att vara smal utan kanske om att ha mycket muskler, säger Yvonne von Hausswolff Juhlin.

Det är betydligt fler flickor och kvinnor än män som drabbas, men det är osäkert hur stor skillnaden mellan könen är.

Enligt KÄTS är 9 av 10 kvinnor och enligt Socialstyrelsens statistik är det hela 12 av 13 som är kvinnor. Men enligt en schweizisk studie som David Clinton överfört till den svenska befolkningen är det bara mellan tre och fyra gånger så vanligt bland kvinnor.