När upplagan för papperstidningarna sjunker och intäkter från digitala annonser planar ut, menar många att intäkterna från digitala läsare kommer att bli den framtida ekonomiska ryggraden.

I Medievärldens rapport ”Digitala läsarintäkter 2016” har svenska tidningar och medieföretag intervjuats om sin syn på betalväggar.

”Tiden är mogen, men vi är också bättre. Vi har fattat att det inte bara handlar om att göra en analog produkt digital” säger Östgöta Medias vd Anna Lindberg i rapporten.

Mer negativ inställning tidigare

Inställningen bland tidningarnas läsare har inte alltid varit positiv till att betala för digitala nyheter, något som till exempel märktes i SVT Västerbottens reportage i oktober 2013 där många var tveksamma till att betala för lokaltidningarnas digitala innehåll.

Samtidigt planerade några andra tidningar i Norrbotten att införa betalväggar vilket en av deras frilansmedarbetare var mycket skeptisk till. I mars 2014 skrotade två av tidningarna sina betalväggar, bara veckor efter införandet.

Men på bara några år har mycket hänt – tidningarna har fått större räckvidd på nätet, det vill säga de når fler läsare där, och journalistiken har utvecklats för att passa det digitala formatet.

Upsala Nya Tidning, en av dem som fortfarande inte tar betalt för sitt innehåll på webben, kan eventuellt införa en betalvägg sade nye chefredaktören Kalle Sandhammar till SVT i januari i år.

– Det syftar ytterst bara till att säkra journalistiska resurser så att vi kan fortsätta vara här och göra bra kvalitativ närvarande journalistik.

Nya satsningar på betalmodeller

En annan tidning som tidigare testat betalmodeller och sedan skrotat dem igen är Sydsvenskan som lade ner sin betalmodell i början av 2016 och nu har infört en ny. Att åter börja ta betalt ligger rätt i tiden, säger Jenny Holmstedt, konsumentintäktschef, i Medievärldens rapport: ”Det är en boom vad gäller läsarintresset. Sedan är det upp till oss att förvandla det till intäkter”.

Tidningen Norran lade även den ner sin tidigare betalmodell i början av 2016 men tänker åter införa en betalvägg under 2017. Chefredaktör Marcus Melinder säger i rapporten: ”Jag har haft uppfattningen att det är omöjligt att ta betalt av privatkunder på nätet. Men jag har svängt”.

LÄS MER: ”Otroligt viktigt att vi kan ta betalt digitalt”

”Det finns mer att betala för nu”

Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson sammanfattar i Medievärldens rapport en del av vad som hänt de senaste åren:

”Det har skett en utveckling av den digitala kvaliteten, det finns helt enkelt mer material att betala för nu. Sedan tror jag att debatten om journalistikens kris har påverkat, det har spridit sig en medvetenhet om att om man vill ha kvalificerad journalistik så är det rimligt att vara med och finansiera den på olika sätt.”

De allra flesta tidningar har i dag en modell med premiumabonnemang, där läsaren betalar en viss summa för att ta del av visst redaktionellt material. Några satsar i stället på frekvens, alltså att efter ett visst antal klick på artiklar måste man betala för att läsa fler. Några storstadstidningar satsar på en kombination av premium och frekvens.

Aftonbladet i topp i Europa

En tidning som varit mycket framgångsrik är Aftonbladet, med över 250.000 betalande kunder vilket enligt Medievärlden placerar tidningen i den absoluta toppen i Europa.

Aftonbladets digitalchef Andreas Aspegren säger att det är positivt att så många läsare betalar: ”En direktrelation till läsaren är den bästa basen för oberoende journalistik. Vid partnerskap och sponsring finns alltid en risk att journalistiken blir mindre oberoende.”

Expressen däremot har inte några betallösningar för sina läsare och har heller inga omedelbara planer på det, säger Anders Eriksson, vd för Bonnier News, men tillägger att betallösningar ändå kan komma att testas under 2017 för någon del av tidningens material.

Utmaningen: Långsiktighet

Dagens Nyheter fick förra året mer än en fördubbling av antalet digitala prenumeranter. Men tidningen jobbar också med att få fler lojala läsare, som stannar kvar över längre tid. ”Utmaningen för branschen är att få samma långsiktighet som man haft i en printrelation”, säger Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, i Medievärldens rapport.

Östgöta Media, med bland annat Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten, kommer i år att börja med en betallösning. Den bygger inte på premiumabonnemang utan på en frekvensmodell.

”Att arbetet är värt något skapar glädje och mod”

Vd Anna Lindberg säger i rapporten att de digitala intäkterna utöver att vara viktiga för ekonomin innebär en renässans för det publicistiska innehållet:

”Resonemanget att alla är journalister bara för att de kan publicera sig i olika kanaler håller inte. Det är bara vi som gör det med kontinuitet, varje dag hela tiden. Sker det en olycka, är det ett kommunalråd som säger något dumt eller om en restaurang öppnar är vi där och rapporterar. Det är det ingen annan som gör. Och att det journalistiska arbetet är värt något skapar glädje och mod på redaktionen. Det är viktigt när vi under lång tid varit smittade av en dyster bild av vår framtid.”

Fotnot: Vi kan inte länka till rapporten i sin helhet eftersom den är en betaltjänst, dvs man måste ha ett abonnemang på Medievärlden Premium för att få ta del av den.

Se Fredrik Skillemars reportage om tidningars betalväggar i Agenda söndag 2 april kl 21.15 i SVT2 och SVT Play.