SVT Nyheter har träffat en 17-åriga flicka som kallar sig ”Nicole”. Hon berättar om föräldrar som kontrollerade henne hela tiden och ett ständigt hot om att bli bortgift i hemlandet.

– De förbjöd mig massor av saker, jag fick inte gå ut, jag fick inte träffa vänner. Vissa dagar fick jag inte ens gå till skolan. Ibland kunde det vara så att jag inte ville leva längre. Vad ska jag göra med mitt liv? Kommer de skicka tillbaks mig, då har jag inget att leva för, berättar hon.

Nicole vände sig till Origo, ett resurscentrum mot hedersförtryck i Stockholm. Alltfler unga söker hjälp hos dem. Förra året sökte sig 156 nya ungdomar dit, året innan var de 112.

Även den nationella stödtelefonen har märkt av fler samtal. Dit kan yrkesverksamma som kommer i kontakt med hedersförtryck, exempelvis socialsekreterare eller lärare, vända sig.

”Man bor med sin förövare”

Dilek Baladiz, verksamhetschef på Origo, vet inte om ökningen beror på att förtrycket förvärrats eller på att medvetenheten ökat. Men hon är övertygad om att flertalet förtryckta unga lider i tystnad.

– Man bor ju med sin förövare. Hur lätt är det då som barn att träda fram och berätta? När det inte finns några garantier för att det verkligen sker en förändring, säger hon.

Hedersmord de mest extrema fallen

Enligt en undersökning från regeringens förra samordnare Carin Götblad lever omkring 100.000 barn och ungdomar i Sverige under någon form av hedersförtryck.

– Det kan handla om att man har stark kontroll hemma. Att man har begränsad rörelsefrihet. Det kan vara så att man håller på och planerar ett äktenskap som man själv inte är intresserad av. Tack och lov är det ju inte så att många av ungdomarna riskerar att bli mördade av sina familjemedlemmar eller släktingar. Utan det är allt det här förtrycket och våldet som sker innan, berättar Dilek Baladiz.

38 barn omhändertogs förra året

Nicole fick till slut hjälp att komma bort från sina föräldrar och bor nu i ett familjehem. När ett barn omhändertas sker det med hjälp av LVU, lagen om vård av unga.

SVT har hittat 38 sådana fall under förra året med tydlig koppling till hedersförtryck. Tre av dem är pojkar. I domskälen beskrivs 38 barns liv, här tre exempel:

Där finns den tolvåriga flickan som skär sig själv och har svårt att andas i vissa sammanhang. Hon har tvingats leva ett isolerat liv utan vänner eller fritidssysselsättning. Om hon tittar på andra människor när hon är ute blir pappan arg och säger att hon tittar på pojkar.

Den 17-åriga flickan som vet om att hon vanhedrat familjen genom att vägra ett arrangerat äktenskap. Hennes mamma hotar att döda henne. Hon är skräckslagen, berättar att en äldre syster redan blivit mördad av släktingar.

En 17-årig pojke som försökt ta livet av sig. Han får inte träffa sin flickvän. Han tillåts inte gå ut förutom till och från skolan. Pojken berättar hur han blivit systematiskt misshandlad, med både tillhyggen och händer.

Svårt beslut

En enorm börda vilar på dessa barns axlar. De måste själva sätta ord på förtrycket och driva igenom en separation från föräldrarna.

– Vi har flera ungdomar som har uttryckt: Vad ska jag med frihet till, utan min familj? Så det är inte så lätt. Det är ganska tragiskt att våra ungdomar ska behöva sitta och välja mellan antingen eller. Det handlar om mänskliga rättigheter som inte kommer alla till del, säger Dilek Baladiz.