Antalet studenter på lärarhögskolorna har ökat stadigt för att i år minska något, sedan den nya utbildningen drog igång hösten 2011. I år har 16 824 personer antagits till lärarhögskolorna till vår-och höstterminen. Men för att man ska komma till rätta med lärarbristen på sikt så borde egentligen 23 700 ha antagits, enligt beräkningar från Universitetskanslersämbetet.  Det finns alltså ett underskott på nästan 7000 studenter.

Jan Jönsson är rektor på Karsby International School i Botkyrka kommun. Han sitter även i kommunfullmäktige för Liberalerna i Stockholm. För honom är lärarbristen inte bara siffror utan en krass verklighet att förhålla sig till.

– Vi får vara glada om vi får en enda sökande till våra lediga tjänster. I vissa ämnen har vi nästan slutat tro att det ska komma några behöriga lärare, säger Jan Jönsson.

Svårt att nå full behörighet

Enligt myndigheten Universitetskanslersämbetet som bland annat analyserar utvecklingen inom svensk högskola så går det inte att utbilda bort underskottet på lärare.

– Var fjärde som går ut gymnasiet med grundläggande behörighet skulle behöva påbörja lärarutbildningen för att vi ska ska uppnå full behörighet i skolan, säger utredaren Fredrik Svensson.

”Måste vänja oss”

Enligt Fredrik Svensson är det scenariot vare sig realistiskt eller önskvärt. Istället menar han att vi kommer att behöva vänja oss vid en ny verklighet i skolan med färre behöriga lärare.

Samma linje är rektor Jan Jönsson inne på. Han tror att det kan bli nödvändigt att ta in andra yrkeskategorier i skolan som sköter det sociala arbetet så att lärarna uteslutande kan ägna sig åt undervisning. Han tror dock att charmen med läraryrket kommer att försvinna i och med det.

– Jag skulle önska en kombinerad roll av undervisning och social omsorg, men jag tror inte att det kommer att se ut så, säger Jan Jönsson.