Det har bara gått en dryg månad sedan de sista svenskarna fick tillbaka strömmen efter stormen Alfridas härjningar. Dagarna efter Alfrida slog dessutom stormen Jan till mot Sverige.
Återigen har vi blivit påminda om stormarnas förödande kraft, hur beroende vårt samhälle har blivit av el – och hur känsligt vårt elnät är. Samtidigt visar klimatscenarier i forskningsstudier att besvärliga vädersystem såsom stormar och snöoväder sannolikt kommer blir mer kraftfulla i ett varmare klimat.
– Det går inte att bygga bort risken för elavbrott helt, den kostnaden skulle ingen vara beredd att betala. Det kommer att hända igen även om mycket arbete och resurser läggs på att minska risken, säger Mikael Toll, enhetschef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten.
Många avbrott trots lugnt väder
Strömavbrott ställer snabbt till med problem även om de är korta. Det är till och med så att Energimarknadsinspektion räknar alla avbrott över tre minuter som långa. År 2017 hade mer än vad fjärde kund minst fyra långa avbrott i 42 av landets kommuner. Året innan var det i fler kommuner än så. Detta trots att vädret var förhållandevis lugnt de båda åren. Siffror för 2018 finns inte i nuläget.
Ofta är det kommuner i norra Sverige som drabbas hårdast, men 2017 var exempelvis Ekerö i Stockholms län en av de kommuner där störst andel invånare hade fler än fyra strömavbrott.
Stormar och tung blötsnö är den vanligaste orsaken till strömavbrott. Även tekniska fel ställer till det ibland. Men framåt ser myndigheterna fler faror än så.
– Det finns de som är illvilliga och vill störa ut. Det är ett hot och en fara som vi ser i det säkerhetspolitiska läget och som nu ger oss anledning att skärpa upp vårt totalförsvar och planera för höjd beredskap, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
”Det är klart att det är olyckligt”
Så hur förberett är Sverige för kriser likt elavbrott?
SVT Nyheter har talat med 24 kommuner och det är tydligt att det skiljer sig åt. Exempelvis har en fjärdedel av kommunerna inga trygghetspunkter, platser där invånarna kan samlas för att få information, mat, värme och övernattning.
Och medan vissa kommuner har reservkraft för sina äldreboenden är det andra som inte har det.
– Det är klart att det är olyckligt att det varierar och det vore ju bra om alla kommuner tog samma ansvar och ställde samma krav på sina medborgare. Men samtidigt finns det inte reglerat någonstans hur långt det här ansvaret sträcker sig, säger Jan-Olof Olsson, senior handläggare MSB och fortsätter:
– Det märks väldigt stor skillnad mellan de kommuner som tidigare drabbats hårt av orkaner och de som inte har gjort det.
”En dominoeffekt”
Samtidigt uppger flera kommuner att just strömavbrott är den största utmaningen vid en kris.
”Om elen försvinner blir det snabbt en dominoeffekt”, uppger en tjänsteman.
Enligt Mette Lindahl Olsson på MSB finns det flera faktorer som gör Sverige känsligt för strömavbrott.
– Sverige är ett av de länder som använder kontanter i allra minst grad så där är vi känsliga. Annars är det allt från industri till enskilda människor som är mer eller mindre beroende av energi, IT-funktioner och så vidare.
Är Stockholm eller en liten ort på landsbygden bäst rustade för att klara ett långvarigt strömavbrott?
– Ofta finns det mer resurser och bättre förutsättningar att hantera elavbrott ute på landsbygden. Där har man också större vana att hantera elavbrott än i en storstad, säger Mikael Toll på Energimyndigheten.