Utan el inget fast internet. Så vad finns kvar efter strömavbrottet? Mobiltelefonen. Men bara en kort stund.

Till följd av flera stora strömavbrott där den fasta och mobila telefonin havererat – i många fall har det inte ens gått att ringa SOS Alarm – har Post- och telestyrelsen tagit fram nya regler kring driftsäkerhet.

De nya reglerna kring reservkraft börjar gälla först i juni 2020 och säger att mobilnätet ska fungera i minst fyra timmar på landsbygden och en timme i tätorter efter ett strömavbrott.

Med tätort menas bostadsområden med fler än 8 000 invånare. Att kraven skiljer sig så markant mellan tätort och landsbygd beror bland annat på att det är vanligare med strömavbrott på landsbygden. Tätorter har också fler basstationer, mer kapacitet och fler operatörer.

– Man är inte fullt lika sårbar som användare när det finns fler alternativa lösningar, säger Karin Lodin, sakkunnig på Post- och telestyrelsens nätsäkerhetsavdelning.

Varför fyra timmar på landsbygden?

– Ungefär 80 procent av alla strömavbrott på landsbygden hanteras på fyra timmar och det tycker vi är rimligt. Det varierar väldigt mycket mellan operatörerna och olika platser men alla operatörer är skyldiga att leva upp till den här grundläggande nivån av driftsäkerhet som lagen ger oss rätt att ställa krav på.

”Kostnaderna ska ställas emot risken”

Varför ställer ni inte högre krav?

– Staten kan enligt lagen endast ställa krav på en rimlig nivå av driftsäkerhet för teleoperatörerna. Den tillgängliga tekniken och kostnaderna ska ställas emot risken för störningar och avbrott, säger Karin Lodin och fortsätter:

– Därför gäller det att vi hittar en rimlig nivå. I och med att vårt beroende av de här tjänsterna ökar över tid behöver vi löpande justera våra krav. Vi funderar redan på nästa steg.

En respektive fyra timmar är ett minimikrav – på flera ställen i landet kommer telefonen dock att fungera längre än så.

- Det kan variera en del beroende på område och omfattningen av strömavbrottet, men generellt räcker vår reservkraft redan i dag upp till cirka fyra timmar i glesbygd och en timme i tätort. Vi har även möjlighet att skicka ut mobila dieselkraftverk i det fall vi ser att ett avbrott skulle bli långvarigt, säger Andres Suazo, nätexpert på Telenor och fortsätter:

– Vid strömavbrott har basstationerna även en funktion som gör att vi exempelvis kan strypa datahastigheten och prioritera röstsamtal så att reservkraften ska räcka så länge som möjligt.

Operatörerna hänvisar till energibolagen

Men reservkraft kostar och operatörerna själva vill att ansvaret ska ligga på de bolag som står för energiförsörjningen.

– Diskussionen bör i första hand fokusera på bättre preventiva åtgärder, till exempel att gräva ner elledningar i glesbygd för att göra dessa mindre väderkänsliga. Telekomoperatörer varken bygger eller underhåller elnät med tillhörande infrastruktur, säger Andres Suazo.

På Telia är man av samma uppfattning.

– Man kan inte förvänta sig att vi ska bygga parallella elnät, säger Inger Gunterberg, pressansvarig.

Karin Lodin på PTS håller med om att strömavbrott primärt är ett ansvar för elbolagen men poängterar att myndighetens krav på operatörerna gäller även när strömmen går.

– Strömavbrott är en av de vanligaste orsakerna till avbrott i telefoni- och internettjänster, då bedömer vi att det är rimligt att kräva att teleoperatörerna vidtar vissa åtgärder för att minska riskerna i samband med det.

Karin Lodin tror att operatörerna kommer leva upp till kraven.

– Det måste de göra. Generellt tycker jag inte att det är för mycket begärt, sett till hur samhällsviktiga de här tjänsterna är för oss idag, säger Karin Lodin.

”Vore oproportionerligt”

Det finns dock möjlighet att ansöka om att undantas från reservkraftskravet, vilket Telenors och Tele2:s gemensamma nätbolag Net4Mobility gjorde 2018.

Ansökan gällde sex mindre orter i Gästrikland där bolagen anser att risken för strömavbrott är mindre. PTS sa nej och nu ska ärendet avgöras i förvaltningsrätten.

– Kravet på att öka batteribackupen bygger på en uppfattning hos PTS att risken för elavbrott är väldigt hög i hela landet och gäller i samma utsträckning för alla basstationer i glesbygden. Så är inte fallet. För vissa basstationer är risken för elavbrott mycket liten och för sådana stationer vore det oproportionerligt att bekosta en längre reservkraftstid, säger Fredrik Hallstan, presschef på Tele2.

Karin Lodin på PTS är dock av en annan åsikt.

– Vi håller inte med dem i deras bedömning, säger hon.