Det vanligaste svaret från riksdagskandidaterna är att de gått från att vara motståndare eller tveksamma till EU-medlemskap till att se mest fördelar – om än med reservationer.
”Har fortfarande mycket skepsis mot centralstyret i EU, men i dag är EU det samarbete som finns för att trygga rättsstat och internationellt klimatsamarbete,” skriver Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin i sitt svar.
SD-topp röstade ja till EU
Men ett flertal kandidater har också blivit mer EU-kritiska sedan tidigare. Bland de sverigedemokratiska kandidater som svarat har alla denna hållning.
”Jag var tidigare en varm anhängare av EU och röstade till exempel Ja till EU i folkomröstningen 1994. På grund av att EU har blivit allt mer överstatligt, har jag dock ändrat uppfattning i frågan och ser mig i dag som en EU-kritiker”, skriver Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof.
Kandidaternas svar ligger ganska väl i linje med befolkningens syn på EU-medlemskapet. Stödet för EU har ökat stadigt från cirka 30 procent 1996 till över 50 procent, enligt SCB.
Andra ämnen som lyfts av många kandidater är migration och integration, försvaret och Nato, kärnkraft och klimatfrågor.
Frågor som flest ändrat åsikt om
EU: 91 svar
Migration: 36 svar
Nato: 34 svar
Kärnkraft: 28 svar
Miljö och klimat: 24
EMU: 22 svar
Narkotikapolitik: 20 svar
Försvaret: 20 svar
Föräldraförsäkringen: 13 svar
Integration: 11 svar
Andra frågor som nämns ett flertal gånger är alkoholmonopolet, förstatligande av skolan, vinster i välfärden, allmän värnplikt, religiösa friskolor, tiggeriförbud, Öresundsbron, betyg, delad föräldraförsäkring.
Alla landets riksdagskandideter, totalt 5 583 personer, hade möjlighet att svara på frågorna i SVT:s valkompass. Av de 1 665 riksdagskandidater som valde att delta svarade 900 på frågan om de ändrat politisk ståndpunkt i någon fråga.
Källa: Valkompassen