• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Den förändrade flygmarknaden i Europa har slagit hårt mot SAS, enligt flygexperten Jan Ohlsson. Foto: Johan Nilsson/TT

Flyganalytikern: Den svenska modellen är i gungning

Publicerad

Affärsresorna minskar samtidigt som fler bolag erbjuder billiga privatresor. Flygmarknaden har förändrats – och alla har inte lyckats anpassa sig. Enligt flygexperten Jan Ohlsson är krisen i SAS djupare än vad den pågående strejken vittnar om.

Konsortiet SAS grundades 1946 genom en sammanslagning av tre nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark. Men det som en gång i tiden var flaggskeppet för skandinaviskt reguljärflyg är numer en skugga av sitt forna jag.

I dag brottas bolaget med en växande konflikt mellan piloter och ledning samt stora ekonomiska utmaningar. Journalisten och flygexperten Jan Ohlsson menar att krisen grundar sig i SAS ”grava underskattning av lågprisbolagens framväxt”.

– Man viftade bort det som en sommarfluga medan andra bolag lärde sig av lågprisbolagen. Det är därför vi nu ser konkurrenter till SAS, som är nationella bolag.

Snowflake smälte bort

Ohlsson nämner bland andra Air France-KLM och Lufthansa, som båda med framgång startat lågprisbolag till vilka man flyttat över delar av verksamheten från moderbolagen.

SAS har gjort ett liknande försök, men löpte inte linan ut. Dotterbolaget Snowflake etablerades aldrig som ett separat varumärke utan bemannades med ordinarie personal, vilket gjorde det svårt att hålla nere kostnaderna.

Inom en snar framtid ser Ohlsson att det europeiska flyget domineras helt av lågprisflyg. Från marknadsandelar runt 50 procent till 75. Han nämner två avgörande faktorer: coronapandemin och Ukrainakriget. Det första förändrar affärsresandet, som SAS historiskt varit beroende av. Det andra urholkar människors privatekonomi.

Stora kulturella skillnader

Omställningen är helt avgörande, men SAS har istället försökt implementera lågprisflyget i moderbolaget, säger Ohlsson.

– Det är en svår modell som få har försökt och som igen har lyckats med.

Svårigheten enligt honom är skillnaderna i rutin, kunskap och kultur mellan lågprisbolagen och de nationella.

– Väldigt mycket skiljer sig åt när det kommer till bland annat avtal för piloter och hur de ska flyga säsongsmässigt. Den stora intensivtrafiken för lågprisflyg i Europa är ju sommartid, medan vintern är svälttid. För SAS har det varit tvärt om, säger Ohlsson.

Att runt 900 av SAS piloter strejkar just nu speglar konfliken som uppstår när bolag tvingas pressa ner kostnaderna för att konkurrera på marknaden samtidigt som dess personal kräver anställningar med schyssta villkor.

– Jag säger inte att det är fel, men den svenska modellen är inte i takt med lågprisflyget.

Fakta: Den svenska modellen

”Svenska modellen” är ett begrepp som syftar på vissa politisk-ekonomiska drag som har varit eller ansetts vara unika för Sverige. Den svenska modellen avser framför allt ett samordnat och arbetsfredsbevarande agerande på arbetsmarknaden samt en välfärdsmodell som till stor del är undandragen marknadsekonomins logik och kontroll.

Den svenska modellen kunde utvecklas delvis genom ett samspel mellan arbetsmarknadens parter och de socialdemokratiska regeringar som styrde landet under stora delar av 1900-talet.

Ryktet om den svenska modellen har nått långt utanför Sveriges gränser. Den svenska modellen har använts både som förebild och som avskräckande exempel i den politiska debatten i andra länder. För många svenskar förknippas den med ett gott samhälle, något som får politiker i alla läger att hänvisa till den i tid och otid.

Källa: NE.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.