Den svenska beredskapsinsatsen som Försvarsmakten meddelade i måndags kväll ska ses mot bakgrund av vad som hände våren 2013 då ryskt bombflyg övade anfall mot Sverige.
Det fick benämningen ”Ryska påsken” eftersom Sverige inte fick upp sitt stridsflyg i tid. Det var Nato-länder som skickade stridsflyg i stället.
– Vi togs på sängen i ryska påsken 2013, vilket var mycket pinsamt och vill nog visa att det inte ska hända igen, säger forskningsledare Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Det var på tisdagen som Dagens Nyheter avslöjade att en rysk militärövning med tre stora landstigningsfartyg som passerade öster om Gotland är orsaken till att Sverige höjt sin militära beredskap.
Nu berättar Robert Dalsjö om ytterligare ryska truppförflyttningar som pågår på grund av utvecklingen i Belarus.
– Jag tror att den här landstigningsövningen kom överraskande liksom en del av de trupprörelser som har rapporterats på rysk sida. Det handlar framför allt om inrikes trupp och enheter som skulle kunna användas för att slå ner det folkliga motståndet i Belarus, säger Robert Dalsjö.
Nationalgarde och specialpolis
Han uppger att truppförflyttningarna omfattar kravallpolisen Omon och nationalgardet.
– Om det nu skulle inträffa en folklig revolution där så att den ryssvänliga härskaren faller och någon kommer in i stället, kanske en Europavänlig, ungefär det som hände i Ukraina 2014, då känner man i Kreml att det här hotar deras maktställning.
Enligt Dalsjö har troligen Kreml övervägt i flera veckor hur man ska agera.
– Det är i det sammanhanget som Ryssland väljer att skramla med vapen. Det visar att ”vi är stora och mäktiga, och skulle vi välja att gå in i Vitryssland (Belarus), så ska ni hålla er borta och inte lägga fingrarna i.”
Vasallstat
Ryssland betraktar Belarus som underordnat ryska intressen – en vasallstat, enligt Dalsjö.
– Det skulle kunna bli en mycket allvarlig kris om Ryssland gick in i Vitryssland, med eller utan Lukasjenkos välsignelse så skulle det kunna bli en mycket allvarlig kris.
Ryssland vill förhindra att andra länder ingriper, menar Dalsjö.
– Om Ryssland slår till i Belarus och till exempel Litauen eller Polen hjälper dissidenter att fly, så skulle det kunna ses som en fientlig handling av Ryssland. Då gäller det att markera i förväg: ”Här är det vi som har resurser så försök inte någonting”.