Polisen lägger stora resurser på att jaga och lagföra människor som använder droger, bland annat genom urinprover, vilket beroendeforskare länge varit mycket kritiska till.
– Straff har ingen effekt på missbruk, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och en av världens främsta experter på beroendesjukdomar.
De senaste åren har både droganvändningen och dödstalen i överdoser ökat i Sverige. Regeringen har därför bett Folkhälsomyndigheten att ta fram förslag för att vända utvecklingen, som underlag till deras nya strategi mot narkotika som ska börja gälla nästa år.
Flera av de åtgärder som Folkhälsomyndigheten föreslår är omdebatterade inom svensk narkotikapolitik. Myndigheten anser att både narkotikastrafflagen, liksom förbudet mot eget bruk av narkotika behöver utvärderas, då det saknas kunskap om vilka effekter som lagstiftningen fått.
– Vi ser att det finns ett behov av att utvärdera hur narkotikalagstiftningen, inklusive kriminaliseringen, fungerar i praktiken. Är det fler ungdomar som får vård och stöd och upptäcks tidigare? Det vet vi inte i dagsläget, säger enhetschef Joakim Strandberg som är ansvarig för rapporten.
”Ingen anledning att utreda”
Centern och Vänsterpartiet vill också att lagstiftningen utreds, men Socialdemokraterna är helt emot. I slutet av februari motiverade socialminister Lena Hallengren varför i en debatt i Aktuellt:
– Det är definitivt politik i vilka signaler man vill skicka. Jag vill inte säga till en hel generation unga människor att det är okej att handla, stoppa i fickan och använda narkotika för eget bruk. Därför finns det ingen anledning att utreda den frågan.
”Regeringen har inte ändrat uppfattning”
Folkhälsomyndigheten vill också utreda behovet av injektionsrum, där personer som injicerar droger kan göra det under övervakning av vårdpersonal, en vårdinsats som tidigare ansetts kontroversiell. Socialminister Lena Hallengren vill idag inte svara på hur hon och regeringen ställer sig till Folkhälsomyndighetens olika förslag.
– Exakt hur vi gör svarar jag inte på, men när det gäller eget bruk så har jag inte ändrat uppfattning, och inte heller regeringen.
Hur viktigt är det att lyssna på vad Folkhälsomyndigheten säger?
– Nu tycker jag du ställer den frågan liksom på ett löst formulerat sätt, det beror naturligtvis helt på vad du syftar på, säger Lena Hallengren.
FAKTA:
EN UNIK LAGSTIFTNING:
Sverige är ett av få demokratiska länder i världen där inte bara narkotika utan också själva droganvändningen är olaglig. Det gör att svensk polis har rätt att tvinga personer de misstänker är drogpåverkade att lämna urin- och blodprover, något experter på beroendesjukdomar länge kritiserat.
Tanken med lagstiftningen när den infördes 1988 och skärptes 1993 var att avskräcka från droganvändning och förhindra missbruk. I en utvärdering från år 2000 konstaterade Brottsförebyggande rådet att lagstiftningen inte tycktes ha haft någon avskräckande effekt på ungdomars drogvanor. Sedan dess har inga nya utvärderingar gjorts.
DROGUTVECKLINGEN I SVERIGE:
Sedan droganvändningen i Sverige blev olaglig 1988 har både narkotikaanvändningen i samhället ökat, liksom antalet som dör i drogöverdoser. Enligt den europeiska drogmyndigheten EMCDDA:s jämförelser har Sverige nästan högst överdosdödlighet i Europa.