– Man kan anta att det är missbrukare som döljer sig bakom siffrorna och att man behöver göra mer än att utdöma straff för ringa narkotikabrott för att få bukt med deras problem, säger Fredrik Kugelberg, chefstoxikolog på Rättsmedicinalverket, RMV.

I Sverige är inte bara droger utan också själva användningen olaglig. Det gör att svensk polis har rätt att kräva urin- och blodprover från personer som de misstänker är drogpåverkade.

39 000 analyser

Förra året gjorde Rättsmedicinalverket över 39 000 analyser av urin från polisens tester, vilket är rekord. Syftet med testerna är att förebygga och förhindra missbruk, men mellan 20 och 30 procent av analyserna som gjorts de senaste åren kommer från personer som redan testats tidigare.

Urintesterna har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet, liksom brottsanmälningar som rör eget bruk av narkotika.

Sedan 1990-talet har den arbetskraft polisen lägger ner på narkotikaärenden nästan tredubblats, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.

Halv miljard för drogtester

Polismyndigheten har också sedan 1990-talet betalat ut drygt en halv miljard till RMV för att analysera de urinprov som tagits vid misstanke om eget bruk, visar fakturor som SVT Nyheter har begärt ut från myndigheten. Väl använda resurser, menar Mats Löfving, chef för NOA, Nationella operativa avdelningen – en av de högsta cheferna inom polisen.

– Förra året betalade vi 35 miljoner kronor för testerna. Det är väldigt rimligt, säger han.

Mats Löfving anser att metoden med drogtester är effektiv.

– Vi kommer använda den här metoden eftersom vi har goda erfarenheter av den och ser många goda exempel på att vi kan hjälpa unga missbrukare.