Tvingande urinprover och straff för ringa narkotikabrott. Det är metoderna polisen satsat allt mer resurser på de senaste decennierna, visar SVT:s granskning.
Men polisens metoder ifrågasätts.
Forskare: Effekterna uteblir
Beroendeforskaren Markus Heilig är mycket kritisk till polisens urintester och att det är straffbart att använda narkotika i Sverige.
– Om straff hade en god preventiv effekt skulle vi sett ett minskat bruk. Såvitt jag vet finns inga tecken på att de effekterna uppnåtts, säger Markus Heilig.
Vad beror det på?
– Om du har hunnit långt i ditt missbruk kommer inte ett straff att hjälpa dig ur beroendet. Snarare riskerar det att förstöra förtroendet för samhället vilket gör att individen inte söker vård och behandling när den faktiskt behöver det.
Droganvändningen i Sverige har ökat sedan den blev olaglig 1988. Detsamma gäller antalet som dör i drogöverdoser. Sverige har nästan högst överdosdödlighet i Europa, enligt den europeiska drogmyndigheten EMCDDA.
Ingen har ännu utrett ifall lagstiftningen och polisens insatser haft effekt på utvecklingen. Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen, NOA – en av de högsta cheferna inom polisen – försvarar ändå polisens metod.
– Vi har goda erfarenheter av den och ser många goda exempel på att vi hjälper unga missbrukare, säger han.
Är det inte viktigt att lyssna på de forskare och läkare som har kunskap om beroendeproblematik och som är kritiska?
– Jo, det är väldigt viktigt. Däremot är det skillnad på vad enskilda professorer säger och vad vetenskapen säger. Vi tar till oss vetenskap och vi uppfattar att den strategi vi beslutade om förra året mot narkotikakriminalitet bygger på den modernaste vetenskap som finns, säger Mats Löfving.
Saknar vetenskapliga referenser
SVT har bett polismyndigheten om referenser till den forskning som polisens nya strategi sägs bygga på. Men den rapport vi får saknar vetenskapliga referenser, förutom en intervjustudie från Brottsförebyggande rådet som främst rör skjutningar i kriminella miljöer.
Senare i vår väntas Norge, som haft en liknande lagstiftning som Sverige, avkriminalisera droganvändning och flytta över ansvaret för narkotika från rättsväsendet till sjukvården. En av farhågorna inför omgörningen är att droganvändningen bland unga kommer öka.
Beroendeforskaren Markus Heilig medger att det finns en sådan risk.
– Många menar att det finns ett signalvärde i att säga att droganvändning inte är ok.
Vill avkriminalisera eget bruk
Markus Heilig och många andra som arbetar med beroendeproblematik tycker att eget bruk av narkotika inte längre ska vara straffbart i Sverige. Han är däremot helt emot att göra droger lagliga.
– Det är viktigt att upprätthålla detta normsystem som jag tror stenhårt på, för droger kan vara skadliga för väldigt många människor. Samtidigt, om du som enskild drabbas av missbruk, så ska inte polisen jaga dig, säger han.
Förra året slog polisens drogtester rekord, med över 39 000 utförda analyser. Mats Löfving, chef för NOA, vill trots kritiken göra ännu fler urinprover i framtiden. I dag är det ett problem att fler unga män än kvinnor testas, menar han.
– Om vi kan vara mer offensiva mot unga kvinnor som missbrukar narkotika så skulle de snabbare få hjälp, där tycker jag vi kan utveckla oss.
