Under de senaste åren har det skett en ökning av dödligt skjutvapenvåld i kriminella miljöer. Samtidigt har gärningsmän och offer i tonårsåldern blivit allt fler.  

Föräldrar ser ofta varningssignalerna för sent, enligt Patrik Balint, socialsekreterare inom socialtjänsten i stadsdelen Rinkeby-Kista.

– När föräldrar är medvetna om problemen är de oftast väldigt samarbetsvilliga. Men föräldrarna ska hinna bli tillräckligt oroliga för att ta emot hjälpen och då kan det redan ha gått för långt, säger han.

”Mina föräldrar hade inte koll”

Så var situationen för Mehdi Adnan Mossa, som i dag är skolkurator och föreläser om förebyggande arbete för att minska kriminaliteten.  

– Mina föräldrar var inte inkluderade i mitt liv utanför hemmet, de kunde inte språket och var inte integrerade i samhället. När det kom hem brev från polisen och socialtjänsten var det jag som skulle översätta informationen, säger han.  

På så sätt lyckades Mehdi dölja information från sina föräldrar, medan han levde ett tungt kriminellt liv som fick sin början redan i 15-årsåldern.  

Trots att han har stor förståelse för de utmaningarna hans föräldrar kämpade med, som bland annat psykisk ohälsa efter att ha flytt från krig, önskar han att de varit mer engagerade i ett tidigare skede. 

– Mina föräldrar hade inte koll på vad jag gjorde, de visste inte vilka jag umgicks med eller hur det gick för mig i skolan.

Många föräldrar kämpar hårt

Även socialtjänsten lyfter upp att föräldrar inte vet tillräckligt mycket om barnets liv utanför hemmet.

Men de möter också många familjer och föräldrar som är väldigt engagerade och kämpar hårt för att det ska bli en vändning, säger Helén Öhman, biträdande enhetschef inom socialtjänsten i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

– När vi har en tillräcklig oro hos vuxna, som är beredda att göra ett jobb, då har vi också jättegoda chanser att vända det här.