Efter Pisa-rapporten om svensk skolstandard har skoldebatten tagit fart – nu ska nivån höjas. Bland annat visar rapporten just hur mycket föräldrarnas utbildningsnivå påverkar.

Sandviken är ett exempel på en kommun med förhållandevis låga resultat när det gäller meritvärdet i nian, ingen av de nio högstadieskolorna når över riksmedlet på 213,1 poäng.

”Resultaten kommer inte på en gång”

Sandviken är också en kommun där föräldrarna i mindre grad har högre utbildning, 46 procent mot genomsnittet i landet på 54 procent.

Erik Hedenström är relativt nytillträdd rektor på en av skolorna i Sandviken, Söderskolan.

Han berättar att man nu ska satsa på bland annat bättre kunskaper i svenska, och på engelska och matematik där kunskapsnivån är för låg.

– Men de resultaten kommer inte på en gång, utan det är på lite längre sikt.

”Vi måste bli bättre”

Niorna i Sandviken hade i snitt 10,6 i betyg i kemi förra året, vilket är strax över godkäntnivån. Nu ska det alltså satsas för att höja nivån i kommunen.

I Söderskolan är det lugnt inne i klassrummet när vi hälsar på under kemilektionen i nian. Två elever står framme vid katedern och hjälper läraren Vera Padrón att göra experiment. Snart väntar alla nationella prov där det gäller för eleverna att göra bra ifrån sig.

En tjej, Sofia Rydhard, säger att hon satsar på att få A, det högsta betyget i kemi. Men ett par killar säger att de nöjer sig med E, godkänt, eftersom det är ett ganska svårt ämne. Och det här känner Vera Padrón igen.

– Vi måste bli bättre på att få eleverna att vilja nå längre och få högre betyg, säger hon. Det gäller förstås oss lärare, men också föräldrar och eleverna själva.

”Utbildningen blir viktigare”

Sandviken domineras av företaget Sandvik och det finns en stark tradition på orten att jobba just där, ofta direkt efter grundskolan. Men frågan är om det räcker idag?

– Nu förändras Sandviken, och andra kommuner, och utbildningen blir viktigare och viktigare för att få jobb, säger Söderskolans rektor Erik Hedenström.