PFAS kallas ofta för evighetskemikalier eftersom de inte bryts ner fullständigt i naturen. Ämnena – över 10 000 till antalet – finns i vatten, jorden, luften och i den mat vi äter. De lagras i kroppen hos både djur och människor.
Det finns redan förbud för vissa av ämnena, som PFOA, men nu har Sverige tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge lagt fram ett förslag som i praktiken innebär ett totalförbud i EU.
”Brett förslag”
Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS, men det kan vara på plats först 2026–2027.
– Vi föreslår ett brett förbud mot alla PFAS-ämnen, och det omfattar mer än 10 000 ämnen, säger Jenny Ivarsson, projektledare på Kemikalieinspektionen, till SVT Nyheter.
– Nu är det i händerna på EU; deras vetenskapliga kommittéer och EU-kommissionen, och sedan ska medlemsländerna rösta om det.
Tanken är att förbudet ska leda till att företag hittar alternativ till ämnena. För vissa produkter – som exempelvis skidvalla, pizzakartonger och smink – finns det redan alternativ och ett byte ska ha skett 18 månader efter att förbudet införts.
Få undantag kommer att göras
I andra fall – exempelvis medicinska implantat som pacemaker – får man längre tid på sig, upp till tolv år. Endast ett fåtal undantag kan komma att göras.
– Undantagen gäller inte för enskilda PFAS-ämnen, utan undantagen gäller för användningen, säger Per Ängquist, generaldirektör på Kemikalieinspektionen, till TT.
Det rör exempelvis växtskyddsmedel och kemiska eller biologiska bekämpningsmedel, vilka omfattas av en särskild lagstiftning.
Förslaget lämnades in till Europeiska kemikaliemyndigheten i mitten av januari och blev offentligt på tisdagen. Under våren går det ut på remiss och ett beslut väntas fattas 2025.
Varför är kemikalierna farliga? Jenny Ivarsson berättar om riskerna i klippet.
Vad är PFAS-kemikalier?
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.
Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.
Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.
Källor: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet
