86 % av kommunerna uppger att de fått ökade utgifter för personlig assistans på grund av att de måste står för kostnaderna när Försäkringskassan drar sig ur, det framgår av svaren i en undersökning som FUB, Föreningen för barn unga och vuxna med utvecklingsstörning, låtit genomföra.
Enligt den så kallade LSS-lagen ska en funktionshindrad kunna ”leva som andra”. Det är en hög och kostsam målsättning som 46 % av de svarande kommunerna inte anser sig ha råd att leva upp till.
Färre timmar
Lisbeth Johansson i Rätansbyn är förlamad sedan 17 år, då hon drabbades av en stroke. Hon fick då 55 timmar personlig assistans från Försäkringskassan. Men förra året omprövade försäkringskassan sitt beslut. På grund av nya striktare riktlinjer bedömde man att Lisbeth inte hade rätt till assistans via Försäkringskassan. Då blev det istället Bergs kommun som tvingades ta över ansvaret och kostnaderna för den personliga assistansen. För Lisbeth innebar det att hon fick betydligt färre assistanstimmar, 33 timmar i veckan
– Klart man blev ledsen, säger Lisbeth Johansson. Det var som att dra undan mattan under fötterna på en fast man inte har mycket till fötter att stå på!
Många inblandade
Lisbeth Johansson tycker det är förvirrande att bollas mellan Försäkringskassan och kommunen.
– Man vet aldrig var man hör hemma, säger hon. Vart ska jag vända mig och vem ska jag fråga. Varje gång jag hör av Försäkringskassan eller kommunen undrar jag vad de ska ta ifrån mig, Vad ska ni plocka bort nu?
Glesbygdskommunen Berg
Berg är en liten kommun i Jämtland och här har utgifterna för personlig assistans ökat med drygt 50 % sedan 2009. Kostnadsökningarna slår mot hela den kommunala verksamheten och kommunchefen Ralf Westlund kan inte utesluta att kommunen exempelvis måste ta till så drastiska åtgärder som att stänga en skola.
– Assistanskostnaderna kan vi bara påverka i väldigt liten utsträckning, säger Ralf Westlund, därför måste vi se över våra andra verksamheter, exempelvis antalet skolor. Han påpekar att det inte är aktuellt att stänga skolor nu, men fortsätter kostnaderna för personlig assistans att öka kan andra verksamheter behöva prioriteras bort.
Mindre hemtjänst
Socialchefen Helen Rikardsson har tvingats öka budgeten för personlig assistans med 2,6 miljoner.
– Det är mycket pengar för en liten kommun, säger Helen Rikardsson. Hon tvingas nu dra ner på annan verksamhet för att balansera kostnaderna och exempelvis hemtjänsten får nu mindre pengar att röra sig med.
Så här fungerar det:
20-timmarsgränsen
Om en person bedöms ha varaktiga funktionshinder som kräver integritetsnära assistans i minst 20 timmar i veckan får personen personlig assistans via Försäkringskassan. Då får personen också assistans för icke integritetsnära behov, exempelvis för att kunna arbeta.
Kommunen är med och betalar
Det är alltid kommunen som bekostar de första 20 timmarna i veckan av den personliga assistansen. Försäkringskassan, det vill säga staten, står för de övriga timmarna.
Striktare bedömning
Efter en vägledande dom år 2009 i dåvarande Regeringsrätten får inte matsituationen räkans in i de integritetsnära behoven om personen själv kan ”föra mat till munnen”. Domslutet har inneburit att måna som tidigare hade rätt till personlig assistans numera hamnar under 20-timmarsgränsen och därmed förlorar sin assistansrätt via Försäkringskassan.
Kommunen träder in
När Försäkringskassan drar sig ur måste kommunen ta över ansvar och kostnader för hela den personliga assistansen. Kommunen har ju tidigare betalat för 20 timmar. När kommunen gör sin behovsbedömning hamnar man oftast på en nivå som är högre än 20 timmar, i Lisbeth Johanssons fall blev det 33 timmar. Därför ökar den kommunala kostnaden för personlig assistans när Försäkringskassan backar.
Färre timmar
För den funktionshindrade innebär personlig assistans i kommunal regi ofta att hen får färre timmar än tidigare, och det får konsekvenser för arbetsmöjligheter, fritid och vardagsliv.