Var fjärde politiker har utsatts för hot, våld eller trakasserier under valåret, visar Brå:s nya undersökning om politikers trygghet, som gjorts i fem år. Nu har undersökningen kunnat jämföra två valår, 2014 och 2018.

– Det är första gången som vi kan se att ökningen tyvärr blir större under valår, säger Sandra Håkansson.

Konsekvenserna av hoten är att den politiska debatten störs, menar Håkansson.

– Det påverkar vad man väljer att prata om. Man lyfter inte alla frågor utan frågar sig själv ”orkar jag och orkar min familj”.

Könskillnader i hotens karaktär

Brå:s undersökning har också för första gången ställt en fråga rörande om man utsatts för sexuella hot, vilket dubbelt så många kvinnor som män har utsätts för.

I sin forskning har Håkansson tillsammans med sina forskarkollegor intervjuat både kvinnliga och manliga förtroendevalda. Resultaten visar att det finns en könsskillnad i hotens karaktär, vilket även internationell forskning visat på.

– Angrepp på utseende, sexuella hot och anspelningar är vanligare mot kvinnor. När det kommer till männen är hoten mer knutet till de politiska åsikterna, säger Sandra Håkansson.

Negativa attityder mot kvinnor i politiken

Varför det ser ut så är svårt att svara på, men en viktig del i förklaringen är att det finns negativa attityder mot kvinnor i politiken, enligt Håkansson. 

Enligt Brå:s undersökning sker en stor andel av hot i sociala medier.

– Fler kvinnor än män utsätts på sociala medier, säger Sandra Håkansson.

Här behöver de som arbetar med politikers säkerhet ha en större medvetenhet. Tendenser finns att den fysiska säkerheten prioriteras mer än den psykologiska säkerheten, menar Håkansson.

– Trakasserierna påverkar politikerna och behövs ta på allvar.