Samhällsdebatten i spåren av kriget mellan Hamas och Israel kokar. Inte minst i sociala medier är tonläget högt och ilskan påtaglig. 

– Det är en oerhört polariserad och bekymmersam debatt, säger Lisa Strömbom, statsvetare och freds-och konfliktforskare vid Lunds universitet.

Hon ser i huvudsak två sidor: de som stödjer Israel efter Hamas attack i början av oktober och de som stödjer palestinierna på grund av den humanitära situationen och Israels gensvar.

 – Det är mycket fokus på att man i någon mån måste välja sida, säger hon.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, håller med:

– Den som försöker nyansera bilden möts av kritik.

Religion och politik klumpas ihop

Lisa Strömbom upplever att båda sidor ägnar sig åt att försöka få den andra sidan att framstå som illegitim och ondskefull. Hon ser också att religion och politik ofta klumpas ihop:

– På så vis ser vi en ökad antisemitisk och islamofobisk debatt.

Ökat antal anmälningar

Anmälningarna om hets mot folkgrupp har också ökat i Sverige sedan krigsutbrottet. 91 anmälningar med antisemitiska motiv och 25 med islamofobiska motiv har registrerats mellan 9 oktober och 20 november i år. Motsvarande period förra året var det 64 respektive 6 sådana anmälningar.

Anmälningarna har till exempel handlat om banderoller som satts upp, hakkors som sprayats på lägenhetsdörrar och uttalanden via internet.

– Det har främst handlat om ord och uttryck. Men budskapen är både otrevliga och oroväckande, säger Per Engström, kommenderingschef på Noa.

Risk att röster tystas   

Henrik Ekengren Oscarsson ser en risk att det upptrissade debattklimatet leder till att experter inte vågar eller orkar uttala sig:

 – Det drabbar alla som försöker förstå och beskriva verkligheten som den är, nämligen väldigt komplicerad.