– Det är den bästa modellen jag kommit i kontakt med för barn som varit utsatta för våld eller övergrepp. Det täcker upp alla behov och barnen sätts i centrum, säger psykologen Åsa Landberg som ligger bakom rapporten.

Den omfattande rapporten som släpps i dag bekräftar de positiva effekterna av barnahusen.

Ett barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp behöver ofta mycket hjälp efteråt. Men det kan slå fel för i jakten på förövare måste barnet ofta berätta sin historia flera gånger. För polis sjukhuspersonal, socialtjänst och psykologer.

Anpassat efter barnets behov

Att få åka runt mellan olika myndigheter kan leda till kraftiga trauman för barnet. Lösningen har hetat barnahus. En plats som är anpassad efter barnets behov och dit poliserna och andra myndigheter får komma till barn.

– Förr har det varit så att barnet har varit på socialtjänstkontoret och sen fått gå på polisförhör på polisstationen. Nu är vi på ett ställe och barnet kan komma hit och berätta för en person, säger Ann-Christine Falk, föreståndare på Barnahus Södra Roslagen.

”Nästan som ett lotteri”

För åtta år sedan öppnade det första barnahuset och redan nu täcker de mer än hälften av landets kommuner med fler på väg. Men stora delar av landet står utan barnahus och bland dem som finns är kvaliteten väldigt ojämn.

– Det är nästan som ett lotteri som för många barn. Här handlar det om var man råkar bo hur man blir behandlad efter att man blivit utsatt för våld eller övergrepp. Det är inget nytt utan så har det varit länge. Men barn har ju samma rätt var de än bor i Sverige och de borde kunna få samma bemötande och stöd och samma möjlighet till upprättelse, säger Åsa Landberg.

Saknas nationell samordning

Hon menar att det som behövs är dels fler barnahus och dels behöver det finnas en övergripande samordning som gör att kvaliteten blir jämn över hela landet. Och det har länge talats om någon typ av nationell samordning. Det har funnits många olika förslag på hur det ska se ut men det är fortfarande ingenting som är beslutat.