Det blir allt tuffare att få ett eget hem. Bristen på bostäder för unga sprider sig i Sverige och är nu ett faktum i tre av fyra kommuner, visar en enkät från Boverket. I dag finns det 353.000 unga vuxna som vill ha eget boende men som saknar det, enligt en annan färsk rapport från Hyresgästföreningen.

– För 20 år sedan fanns det alltid någonting, om man ville ha något billigt. En lägenhet i ett miljonprogramsområde kunde vara en ingång på marknaden, men de fylldes upp i början av 2000-talet. Nu är det köer överallt, och det som man byggt har blivit dyrt, säger Hans Lind.

Att det generellt finns för få lediga lägenheter i kommunen och för få små bostäder är två av de vanligaste orsakerna till bristen, visar enkäten från Boverket. Men även att de bostäder som är lediga är för dyra för unga är ett problem.

– Två av tre klarar boendekostnaden hyfsat bra. Men övriga har det svårt, kanske för att man studerar eller inte har fast jobb, de är de mest utsatta på både bostads- och arbetsmarknaden, säger Jonas Hagetoft, utredare på Hyresgästföreningen.

”Kan påverka karriär och framtidstro”

Hans Lind konstaterar att förutsättningarna för att få en bostad är väldigt varierande bland unga, och att föräldrarnas roll kan vara avgörande.

– En del har föräldrar som bott i en region länge, och som planerat och ställt sina barn i bostadskö. Om man inte ställt sig i kö i god tid eller har kontakter, då är det svårt att hitta någonting.

– I storstäder är det en vattendelare om man har föräldrar som har bostadsrätter som ökat i värde, och som har möjlighet att hjälpa sina barn att köpa bostad.

Läget på hyresmarknaden med långa köer är det största hindret för att unga ska få bostad – sedan kommer bolånetaket, enligt Peter Karpestam, nationalekonom och analytiker på Boverket. Det är fortfarande många unga som flyttar mellan kommuner och rörligheten ökar, men i gruppen 20-24-åringar ser man en minskning.

– Det leder till en minskad rörlighet för de yngsta, och i förlängningen kan det påverka deras karriär och framtidstro, säger Karpestam.

Vill se fler enklare och billigare lägenheter

Från flera håll ställs krav på att byggtakten måste öka. Både Hyresgästföreningen och Hans Lind säger att staten måste gå in och ta ett större ansvar. Lind trycker även på att man måste agera snabbt så att rätt sorters bostäder byggs – att kommuner satsar på att bygga fler och enklare lägenheter även i mindre attraktiva områden, så att hyrorna inte blir för höga.

– Man har byggt för lite och för få lägenheter som är enklare och billigare. Jag brukar likna det vid att vi saknar ett H&M eller Dressman på bostadsmarknaden. Standardproduktion som är billig men av okej kvalitet.

Peter Karpestam stämmer in i bilden att det behövs betydligt fler billiga lägenheter, och säger att det finns en stor efterfrågan på lägenheter med en månadshyra på runt 3.000 kronor.

– Men de kommer inte fram genom nybyggnation, utan finns i det befintliga beståndet. Det finns nya initiativ med relativt låga hyror för nybyggt, men man skulle egentligen vilja se ännu lägre hyror.

Jonas Hagetoft från Hyresgästföreningen är tveksam om enklare och billigare lägenheter är rätt väg att gå:

– Att förenkla för mycket är en risk också. Om det ska stå där i hundra år ska det finnas en god ekonomi både för boende och dem som äger fastigheten, säger han.

”Byggs inget för lågutbildade som flyttar till Stockholm”

Socialdemokraterna meddelade nyligen nya mål för sin bostadspolitik. Nu vill man att 250.000 nya bostäder ska byggas fram till 2020, och ytterligare en halv miljon bostäder mellan år 2020 och 2030.

Men om inte bostadsbyggandet tar bättre fart, och om befolkningsökningen fortsätter, är det mest sannolikt att det kommer bli ännu svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden, tror Hans Lind:

– En ny rapport från Handelskammaren visar att många av de som flyttar in till Stockholm är lågutbildade och inte tjänar några stora pengar. För dem byggs ingenting.