Det handlar små, små plastpartiklar, ibland mindre än ett sandkorn. Och det handlar om stora, stora mängder som våra reningsverk inte klarar att fånga upp utan spolar ut i naturen. Från Ryaverket i Göteborg spolas cirka 70 miljoner plastpartiklar ut varje timme och från Henriksdalsverket i Stockholm cirka 27 miljoner per timme.

De små partiklarna kallas mikroplaster och kommer både från tillsatt plast i till exempel rengöringsprodukter och kosmetika men det är också rester från våra kläder och andra textilier som lossnar och kan spolas ut från tvättmaskinen.

Textiler större problem

Just mikrofibrer från textil tycks vara en ännu större bov än plastkulor för miljön i havet. Det säger Sandra Roos, teknisk doktor i miljösystemanalys vid Swerea.

– Det har visat sig att mikroplasterna i haven oftare har fiberform än rund form. Då är det ju antagligen inte plastpåsar eller fyllmedel i kosmetika som är problemet utan då är det troligen textilier, säger Sandra Roos.

Enligt en studie från 2011 utgör mikrofiber från nylon och akryl hela 85 procent av skräpet från oss människor vid världens kuster.

Flera länder har slutit upp i kriget mot plastskräpet. USA och Storbritannien har meddelat att man tänker sätta stopp för plastkulorna som tillsätts i kroppsvårdsprodukter. Även i Sverige har regeringen föreslagit ett förbud. EU vill begränsa antalet plastpåsar och i Frankrike finns redan ett förbud mot att lämna ut plastpåsar.

Sandra Roos tycker att vi borde koncentrera oss mer på plasten som vi spolar ut från våra tvättmaskiner.

– Det ju rätt meningslöst med förbud av plastpåsar om forskningen pekar mot att textilfibrer är den största boven.

Fleece en miljöbov

De syntetiska mikrofibrerna kommer från vanliga kläder av till exempel akryl, polyester eller nylon. Fleece, som görs av polyester, brukar beskrivas som en värsting. En nyligen gjord amerikansk studie har visat att en fleece-jacka i genomsnitt släpper ifrån sig 1,7 gram mikrofiber vid varje tvätt.

Men den som nu är på väg mot närmsta sopnedkast med sina syntetiska kläder bör vänta. Syntetiska plagg har många fördelar, de är slitstarka och håller ofta längre än till exempel rena bomullsplagg. Dessutom är många frågor är fortfarande obesvarade. Kan vissa syntetiska material vara värre än andra? Kan klippning, borstning eller tvättmedel påverka hur mycket plastfiber som lossnar?

Sandra Roos har precis satt igång ett projekt inom Mistra Future Fashion med flera klädföretag för att svara på just de här frågorna. Hon hoppas kunna komma fram till några svar redan i vår.

För, säger hon, det är bråttom att sätta stopp för det enorma problemet med de mikroskopiska plasterna.

– Forskningen är ganska enig om att vi har ett problem, nu måste vi snabbt hitta lösningar.