Professor Karin Källén är orolig. Hon håller sedan länge i registret över fosterskador som finns hos Socialstyrelsen, och ser nu hur det blir sämre för varje år som går.

– Om det kom en ny neurosedynskandal skulle vi inte upptäcka den i Sverige i dag, säger hon.

Fosterskaderegistret, som kartlägger samband mellan skador och till exempel läkemedel, gör det bara på de barn som föds. På de foster som aborteras på grund av skador, finns ingen koll på vad den gravida kvinnan till exempel använt för läkemedel.

I takt med att fosterdiagnostiken blir bättre, upptäcks fler missbildningar tidigt, och fler sådana graviditeter slutar numera med abort. De fosterskadorna registreras, men anonymt. Vem som väntade barnet, vet man inte. Alltså inte heller om kvinnan åt några särskilda läkemedel.

– Det kan också handla om påverkan från miljögifter eller virus, säger Karin Källén. Om till exempel corona eller ett vaccin påverkar på något sätt, kommer vi ha väldigt svårt att se det.

Känsliga uppgifter

Skälet till att det fattas uppgifter är att det historiskt har varit känsligt att registrera vem som gör en abort. För att få till statistiken måste lagen ändras, något som en statlig utredning pekade på och föreslog redan 2004. Sedan dess har det inte hänt så mycket. Socialdepartementet vill till SVT inte kommentera frågan på annat sätt än att den är “under beredning”.

En av flera som är oroade över att lösningen dröjer är barnläkaren Birger Winblad. Han är professor emeritus i pediatrik och har tillsammans med forskarkollegor i flera skrivelser och över många år varnat för problemet.

– Minst lika viktigt som att upptäcka riskerna är att kartlägga vad som inte är farligt, säger han till SVT. Många kvinnor behöver läkemedel för sin hälsa och för att graviditeten ska bli bra. Då är det viktigt att kunna säga vilka läkemedel som inte innebär ökad risk, säger Birger Winblad.