Svenska elever som inte gått i förskola fick i snitt 442 poäng på matematikprovet, mot 472 för dem som gått upp till ett år och 489 för dem som gått längre och alltså närmar sig poängsnittet i OECD, 494. Skillnaderna kvarstår även när socioekonomiska faktorer räknats in, till exempel att barn till högutbildade föräldrar i högre grad går i förskola än andra barn.
Magnus Oskarsson, lektor på Mittuniversitetet och projektledare för Pisa i Sverige, säger till Dagens Nyheter att det har stor betydelse om eleven gått i förskola.
Eva-Lis Sirén på Lärarförbundet anser att resultaten visar tydligt hur viktig förskolan är för barns kunskapsutveckling.
– Det visar att det är smartare med tidigt stöd i stället för att reparera senare. Vi har stor potential att höja resultaten om alla fick möjlighet att gå i förskolan, säger hon till SVT Nyheter.
Lekfullt lärande
Förskolor jobbar ofta aktivt med lärande genom lek. I leken vävs språk, sång, teknik och matematik in. Barnen tränas även i det sociala samspelet som är nödvändigt att behärska senare i skolan.
95 procent av alla svenska barn går i förskolan minst ett år, men både Magnus Oskarsson och Lärarförbundet varnar för att de barn som inte går i förskolan ofta är de barn som skulle behöva det mest. Det handlar ofta om barn i utsatta områden.
– Den andel som inte går i förskolan är störst i utsatta områden. Här tappar Sverige, säger Eva-Lis Sirén.
Kritiserar vårdnadsbidrag
Hon pekar på att politiker måste ta tillvara kvalliteten i förskolan och ta signaler från personal och föräldrar på allvar om de stora förskolegrupperna och förskolelärarnas höga stressnivå.
– Svensk förskola får inte tas förgiven.
Borde förskolan bli obligatorisk för alla barn, anser du?
– I alla fall är vårdnadsbidrag ett steg i fel riktning. De barn som inte går i förskolan är ofta de som behöver de allra mest, säger Eva-Lis Sirén.