Kritiken mot landets nämndemän har varit omfattande – de är för gamla, de dömer partipolitiskt och är för dåligt utbildade, anser vissa.
Regeringens utredare Inger Söderholm föreslår att nämndemännen inte ska sitta i hovrätten eller kammarrätten, och att de ska bli betydligt färre. De ska minska från 8 300 till 5 200. Bantningen väcker kritik.
– Vi anser att man inte kan skära ner på antalet nämndemän på det sättet. Nämndemännen finns ju för att samhället ska ha insyn, säger Lars Lassinantti, ordförande för Nämndemännens riksförbund.
Utredningen föreslår också att hälften av nämndemännen ska rekryteras vid sidan av partierna.
Utbildning behövs
Flera exempel har visat att alla nämndemän inte har koll på innebörden av jäv eller förstått reglerna om sekretess.
Inger Söderholm anser att det behövs utbildning i nämndemannarollen, uppdraget och hur det generellt fungerar i domstol.
– Normalt sett räcker det med de bästa utbildningarna som domstolarna har i dag, men vi vill göra utbildningen obligatorisk, säger hon.
Den som väljs om till en ny period som nämndeman ska få en repetition om bland annat viktiga begrepp som jäv och sekretess.
Höjd ersättning
När många nämndemän försvinner frigörs pengar som kommer att användas till höjd ersättning för nämndemännen.
– Men det får inte vara för mycket pengar på grund av att det är ett lekmannauppdrag. Ersättningen ska ligga i linje med i övriga samhället, säger Inger Söderholm.
Yngre nämndemän ska lockas genom att antalet dagar man sitter i rätten normalt sett bara ska vara åtta per år.
Lars Lassinantti välkomnar höjningen av arvodet, men tror inte att det räcker.
– Vill man locka yngre går det inte när man sitter ting att vid fyratiden säga att ”vi kan inte sluta utan måste hålla på till sju”. Yngre måste kunna hämta barn på dagis, eller kunna ringa på morgonen och säga att barnet blivit sjukt, säger Lassinantti till TT.
Kritik från S
Socialdemokraterna är kritiska till utredningens förslag.
– Förslaget riskerar leda till minskat förtroende för rättsprocessen. Det är oerhört viktigt med god och bred representativitet, så det inte uppfattas som att en juristkår sitter och dömer utan folklig insyn, kommenterar Mattias Jonsson, riksdagsledamot i justiteutskottet, på S webbsida.
Nämndemän
- Nämndemän ses som allmänhetens företrädare i rätten. De dömer sida vid sida med utbildade jurister och väljs av kommun- eller landstingsfullmäktige efter nominering av de politiska partierna.
- Det är meningen att nämndemannakåren ska spegla övriga samhället i fråga om ålder, kön och etniskt ursprung.
- Medelåldern för kåren var år 2011 enligt Domstolsverket 56,8 år.
- Det finns omkring 8 600 nämndemän. Av dem tjänstgör ungefär 60 procent i tingsrätt och 30 procent i förvaltningsrätt. Varje år medverkar nämndemän i över 100 000 domstolsavgöranden.
- Kostnaderna för nämndemännen har ökat under senare år och är nu uppe i drygt 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för administration av systemet.