Gunnar Strömmer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Ska ta den typen av risker på allvar” – Hör justitieminister Gunnar Strömmer (M) bemöta kritiken om förslaget att slopa tillstånd för kameraövervakning. Foto: SVT

Förslag: Slopa tillstånd för kameraövervakning

Uppdaterad
Publicerad

Det ska inte längre krävas något tillstånd för kameraövervakning, enligt ett nytt lagförslag från Tidöpartierna. Det ska också bli enklare för polisen att övervaka fler områden – även platser där man inte ser någon risk för brott.

Kommuner, regioner och myndigheter ska inte längre behöva ansöka om tillstånd för att bedriva kameraövervakning, enligt en lagrådsremiss som presenteras av regeringspartierna och Sverigedemokraterna på en pressträff i Rosenbad.

Tillståndskravet tas bort för alla som i dag omfattas av det och anmälningsplikt föreslås tas bort.

För att bedöma om behovet av kameraövervakning trumfar den personliga integriteten ska en intresseavvägning göras i stället för att aktören, som tidigare, ansöker om tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten.

– Kamerabevakning ska få bedrivas om den aktör som det handlar om bedömer att intresset av bevakning väger tyngre än den enskildas intresse av inte bli bevakad. Den här bedömningen säger vi ska dokumenteras och aktörerna ska föra en förteckning över de kameror som sätts upp, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på pressträffen.

Kritik för att kunna missbrukas

En av remissinstanserna som varit starkt kritiska är Integritetskyddsmyndigheten, IMY, som idag har ansvar för att granska kameraövervakning i Sverige. De menar att det under en övergångsperiod finns risker för att otillåten kameraövervakning bedrivs.

”Bedömning får stöd av att en förhållandevis stor andel av de ansökningar som kommit in till IMY resulterat i helt eller delvis avslag, vilket innebär att aktörer gjort en för dem generösare bedömning av bevakningens tillåtelse än vad IMY gjort.” skriver de i sitt svar till regeringen.

Teknik som automatiskt känner igen registreringsnummer

Polisen och Säpo ska i högre grad få använda teknik som automatiskt känner igen registreringsnummer, enligt lagförslaget. Uppgifter om motorfordon ska få samlas in och sparas i sex månader och uppgifterna ska få användas för att bekämpa brottslighet och brott med två års fängelse i straffskalan.

– Det här är en viktig pusselbit i polisens utredningsuppdrag att kunna se var ett fordon varit någonstans och när det har varit någonstans, säger Martin Melin (L) som medverkar på pressträffen.

Myndigheter som polisen, ska inte heller i lika hög grad behöva informera om kameraövervakning från civila fordon eller drönare.

Lagen föreslås träda i kraft 1 maj nästa år.

Se SVT:s livesändning från pressträffen här

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.