Regeringen och Försvarsmakten har inte gjort tillräckligt för att försvarets verksamhet i framtiden är ”planerad, beräknad och finansierad”, skriver Riksrevisionen i en granskning. 30-50 miljarder kronor på tio år saknas till materielinköp. Det kan jämföras med årets försvarsbudget på 43 miljarder.

När den nya inriktningen på försvaret beslutades 2009 underskattades de långsiktiga utgifterna enligt rapporten. Beslutet innebar bland annat slopande av värnplikt och omställning till ett snabbmobiliserat insatsförsvar. De långsiktiga bristerna är regeringens ansvar enligt riksrevisor Jan Landahl. Även Försvarsmakten bör enligt honom ta åt sig kritik för en trög personalomställning. Den kommer att kosta ytterligare åtskilliga miljarder.

Höjda anslag

– Det är ganska tufft. Man ska alltså sänka personalkostnaderna samtidigt som man måste fylla på med ny personal för den nya organisationen, säger Landahl.

– Det här har jag och mitt departement tillsammans med Försvarsmakten arbetat intensivt med i drygt ett och ett halvt år, säger försvarsminister Karin Enström (M).

Finansieringen har setts över, regeringen har höjt försvarsanslaget och fortsatta höjningar väntar. En ny försvarsinriktning väntas antas av riksdagen nästa år, och den påverkas av Ukrainakrisen. Exempelvis föreslår Enström en miljardinvestering i form av ett nytt, utökat och tidigarelagt luftvärnssystem.

Dock kom i helgen nyheten om att det råder akut brist på reservdelar till de svenska JAS-planen. På en av försvarets flygflottiljer tvingas man nu plocka isär plan för att få andra att flyga.

”Lite yrvaket”

– Vi är beredda att stärka vår förmåga, då får man också vara beredd att betala vad det kostar.

Socialdemokraterna säger sig länge ha pekat på de brister som Riksrevisionen tar upp.

– Rapporten visar att regeringen under hela sin regeringstid, i snart åtta år, inte har haft grepp om utvecklingen, inte har haft en realistisk syn på det som sker inom Försvarsmakten, säger partiets försvarstalesperson Peter Hultqvist.

– Det jag tror behövs är en bredare politisk uppgörelse i riksdagen över blockgränsen som innebär långsiktig stabilitet.

Liksom Enström vill han ha ett nytt luftvärn. Men även det behovet har stått klart länge, säger Hultqvist.

– Det är lite yrvaket att hon har kommit på det här med anledning av Krimkrisen.