Efter Rysslands attack på Ukraina finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för att försvarsbudgeten ska växa till två procent av BNP. Det är däremot inte bestämt när målet ska vara uppnått.
Målet innebär flera tiotals miljarder kronor mer till försvaret och frågan är hur snabbt Försvarsmakten till exempel kan anställa fler, köpa in krigsmateriel och bygga försvarsanläggningar.
Försvarsmakten har nu lämnat in sin tidplan för upprustning till regeringen, enligt den tvåprocentsmålet nås till 2028.
– Vi är redan inne i en snabb tillväxt och med det förslag vi kommer in med i dag skulle tempot öka ytterligare, säger Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.
Osäkerhet finns
I 2022 års prisläge innebär det en försvarsbudget på 127 miljarder kronor 2028 jämfört med de 90,3 miljarder som var planerade för samma år, innan kriget i Ukraina bröt ut.
– Detta är vår bästa bedömning av hur snabbt vi kan växa, säger Granholm.
I löpande priser innebär det en försvarsbudget på 143 miljarder kronor 2028.
Försvarsmakten pekar dock på att det finns osäkerheter som kan försena tidsplanen, framförallt på hur snabbt krigsmateriel kan beställas och när den beställda materielen kan levereras.
Nytt försvarsbeslut
En förutsättning för att nå tvåprocentsmålet till 2022 är att politikerna fattar ett nytt eller ett justerat försvarspolitiskt inriktningsbeslut under 2023, som kan träda i kraft årsskiftet 2023/24.
Försvarsmakten ska i november lämna in sitt förslag på innehållet i det försvarsbeslutet. Redan nu har dock regeringen och riksdagspartierna, med Försvarsmaktens underlag som grund, pekat ut en rad förstärkningar. Till exempel fler luftvärnsrobotar, pansarvärnsvapen, jaktrobotar och en kustrobotförmåga.
Enligt nuvarande försvarspolitisk inriktning ska antalet befattningar i krigsorganisationen öka från 60 000 till 90 000 runt 2030. Men med det nya tvåprocentsmålet beräknas antalet personer i krigsorganisationen växa med 20–25 procent fram till 2030 jämfört med nuvarande inriktning.
Fler värnpliktiga
För närvarande bedömer Försvarsmakten inte att fler värnpliktiga behöver utbildas per år, än de 8 000 från 2025 som redan beslutats. Det kan dock komma att ändras om riksdagen fattar ett justerat beslut i år.
Flera oppositionspartier vill att målet ska nås 2025.
Granholm understryker att Försvarsmakten gjort sin bedömning utifrån att upprustningen ska vara så effektiv som möjligt, i meningen att den ska ge en stärkt försvarsförmåga.
– Det tar en viss tid att utbilda och anställa personal och det tar en viss tid att få materiel levererad. Sedan ska vi också öva detta till fungerande förband, säger Granholm.
Granholm påpekar dock att Försvarsmaktens tidplan innebär förstärkt försvarsförmåga även före 2028.
– Det kommer substantiella ökningar år för år, säger han.
