Bandvagnar vid Ledningsregimentet, Enköpings garnison. En kvinnlig soldat i full stridsutrustning under övning i markstrid i stadsmiljö. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT, Pontus Lundahl/TT

Försvarsberedningen föreslår fyra nya regementen

Uppdaterad
Publicerad

Sverige behöver fyra nya regementen, utökad militär verksamhet och fler värnpliktiga. Det föreslås i den slutrapport som Försvarsberedningen på morgonen lämnade över till försvarsminister Peter Hultqvist.

Rapporten innehåller flera rekommendationer för att stärka armén, marinen och flyget. Tonvikten ligger dock på armén.

– I dag finns väsentliga begränsningar för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige, säger beredningens ordförande Björn Von Sydow (S) på en presskonferens.

– Krigsorganisationen måste omorganiseras och förstärkas, ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas.

Sveriges krigsorganisation utökas också från dagens 60 000 till 90 000. Antalet värnpliktiga ska utökas från 3000 till 8000 personer per år.

Den nya krigsorganisationen ska gälla från 2021, men man gör samtidigt bedömningen att den inte kommer att vara färdigorganiserad förrän 2030, eftersom bristerna i dag är så pass stora.

Nya regementen

Några av förslagen i slutrapporten:

  • Norrlands dragonregemente (K4) återinrättas i Arvidsjaur.
  • En ny amfibiebataljon etableras i Göteborg.
  • Ytterligare två mindre behöver etableras. Beredningen nämner Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund som möjliga platser.
  • Organisationsenheten Luftstridsskolan i Uppsala omorganiseras till Upplands flygflottilj (F16)
  • Antalet ubåtar ska utökas från fyra till fem.
  • Fler Jas-plan ska behållas.
  • En brigad (cirka 5000 soldater) med förstärkningsresurser ska förberedas för att kunna verka i Finland vid kris, krigsfara eller krig.
  • En förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland.
  • Samtliga stridsvagnar och stridsfordon ska uppgraderas.
  • Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn.
  • Samtliga Visbykorvetter uppdateras.

Borgerliga partierna lämnade

Försvarsberedningen består av representanter från såväl regeringen som övriga partier i riksdagen. Under drygt två år har man arbetat med att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges försvars- och säkerhetspolitik ska utformas.

Beredningen leds av förre försvarsministern och talmannen Björn von Sydow (S).

Men så sent som förra veckan fick samarbetet en rejäl törn då de fyra borgerliga partierna M, KD, C och L lämnade uppgörelsen och slog fast att man inte tänker skriva på slutrapporten då anslaget på 84 miljarder inte kunde garanteras av Socialdemokraterna.

Hela slutrapporten kan läsas här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.