Militärer under övningen aurora 23.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Carl-Johan Edström, chef för den militära operationsledningen, berättar om några lärdomar som det svenska försvaret har dragit efter kriget i Ukraina. På bilden: Militärer under övningen Aurora 23. Foto: Johan Nilsson/TT

Försvarsmakten: Flera myndigheter måste skaffa drönarförsvar

Publicerad

Totalförsvaret behöver öka förmågan att försvara sig mot ryska angrepp från luften.

Det är en av lärdomarna från kriget i Ukraina som dragits av svenska Försvarsmakten – som nu vill att flera myndigheter utöver dem själva ska utveckla lokala luftvärnsenheter.

– Vi måste ta in drönarkriget i vår fortsatta tillväxt, säger operationschef Carl-Johan Edström.

Rapporten om lärdomarna från Rysslands anfallskrig i Ukraina lämnades nyligen in till regeringen.

I den konstaterar försvaret att Rysslands krigföring är en ”unik hybrid” av 1900-talets skyttegravskrig och en galopperande teknikutveckling kring drönare och andra system som snabbt lyfts in på slagfältet.

Försvarsmakten menar att det svenska totalförsvaret därför måste bli mer snabbfotat och experimentellt för att kunna stå emot hotbilden.

”Stor brytpunkt”

– När vi tittar på totalförsvaret så befinner vi oss i en väldigt stor brytpunkt där det krävs en uppbyggnad. I den uppbyggnaden måste vi ta chansen att nyttja ny teknologi och innovation, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström och fortsätter:

– Det är här som vi ser, inom vissa områden, behovet av att vara snabbare än vad vi är i dag. För om vi inte tillräckligt snabbt når de här nya förmågorna kommer vi hamna efter.

I rapporten pekas framförallt luftkriget ut, med både drönare och olika typer av långdistansrobotar. Försvaret drar därför slutsatsen att flera myndigheter inom totalförsvaret måste förbereda sig för ryska angrepp från luften.

Ett förslag är att införa enklare lokala luftvärnsenheter som skulle kunna bemannas av enheter i stil med kalla krigets driftvärn, enligt rapporten.

– Traditionellt sett så har Försvarsmakten alltid varit den som försvarat hela luftvolymen men vi ser ett ökat behov nu av att även andra myndigheter får en förmåga att försvara sig kopplat till drönarhotet, säger Edström.

Antidrönarförband

I rapporten föreslår Försvarsmakten även utveckling av särskilda antidrönarförband som som ska finnas brett inom Försvarsmakten, samt skyddspunkter för civila, där allmänheten i Ukraina kunnat ladda telefoner, få värme och vatten samt information från myndigheter.

– Det är en modell man skulle kunna ta in i Sverige också.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.