Rapporten om lärdomarna från Rysslands anfallskrig i Ukraina lämnades nyligen in till regeringen.

I den konstaterar försvaret att Rysslands krigföring är en ”unik hybrid” av 1900-talets skyttegravskrig och en galopperande teknikutveckling kring drönare och andra system som snabbt lyfts in på slagfältet.

Försvarsmakten menar att det svenska totalförsvaret därför måste bli mer snabbfotat och experimentellt för att kunna stå emot hotbilden.

”Stor brytpunkt”

– När vi tittar på totalförsvaret så befinner vi oss i en väldigt stor brytpunkt där det krävs en uppbyggnad. I den uppbyggnaden måste vi ta chansen att nyttja ny teknologi och innovation, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström och fortsätter:

– Det är här som vi ser, inom vissa områden, behovet av att vara snabbare än vad vi är i dag. För om vi inte tillräckligt snabbt når de här nya förmågorna kommer vi hamna efter.

I rapporten pekas framförallt luftkriget ut, med både drönare och olika typer av långdistansrobotar. Försvaret drar därför slutsatsen att flera myndigheter inom totalförsvaret måste förbereda sig för ryska angrepp från luften.

Ett förslag är att införa enklare lokala luftvärnsenheter som skulle kunna bemannas av enheter i stil med kalla krigets driftvärn, enligt rapporten.

– Traditionellt sett så har Försvarsmakten alltid varit den som försvarat hela luftvolymen men vi ser ett ökat behov nu av att även andra myndigheter får en förmåga att försvara sig kopplat till drönarhotet, säger Edström.

Antidrönarförband

I rapporten föreslår Försvarsmakten även utveckling av särskilda antidrönarförband som som ska finnas brett inom Försvarsmakten, samt skyddspunkter för civila, där allmänheten i Ukraina kunnat ladda telefoner, få värme och vatten samt information från myndigheter.

– Det är en modell man skulle kunna ta in i Sverige också.