Ett Natomedlemskap innebär stora förändringar för Försvarsmakten, och därför bör man också prioritera om i vilken takt det rustas upp. Det är några av de slutsatser som överbefälhavaren i dag lämnade över till regeringen i sina militära råd om försvarets utveckling.

– Vi kommer inte att nå alla mål. Med Natomedlemskap och stödet till Ukraina så gör det att vi kommer att behöva göra saker på ett annat sätt. Vi kan inte göra allt samtidigt, säger Micael Bydén.

Två armébrigader

Råden innebär bland annat att delar av upprustningen kan få vänta. Bland annat vill ÖB se en prioritering på två armébrigader som snabbt ska kunna delta i Natos markoperationer. Man vill också se ett ökat fokus på luftförsvar och robotförsvar som ska kunna vara en del av Natos luftförsvar.

Man vill också se över logistiken så att Sverige kan vara ett område för basering och transporter av utländska allierade förband. På sikt vill man också att 10 000 värnpliktiga per år utbildas 2030, och ha mer anställd personal.

Det nya fokuset innebär också att man helst inte ser etablering av ytterligare enheter eller verksamhet på fler platser för stunden. ÖB menar att ambitionen från 2020 års försvarsbeslut finns kvar men att en del saker kan bli försenade.

Ryssland fortsatt hot

ÖB pekar även framöver ut Ryssland som ett tänkbart hot. Råden ska nu bli en del av underlaget till det nya försvarsbeslut om försvarets inriktning som riksdagen väntas ta nästa höst.

I dag överlämnade Försvarsmakten också sin hemligstämplade genomgång av vad man tror det innebär att ge stridsflygplanet Gripen till Ukraina.

– Nu ska vi sätta oss in i och analysera det här underlaget och vi kommer ha breda politiska samtal kopplat till det här. Det är inget enkelt beslut utan det kommer att påverka försvarsförmågan, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Försvarsministern är tydlig med att ett sådant beslut måste tas i riksdagen och att det inte är aktuellt innan Sverige är medlem i Nato.