I augusti enades S-MP-regeringen och samarbetspartierna C och L om höjda försvarsanslag, enligt försvarsberedningens förslag, till nivån 84 miljarder kronor år 2025.

Det ska bara delvis finansieras med en ny bankskatt, vilket meddelades i augusti.

Den tidigare föreslagna satsningen innebär att anslagen till försvaret utökas i en trappa med fem miljarder extra per år från 2022 till 2025.

Försvarsmakten anser däremot att delar av försvarsberedningens uppgörelse för perioden 2021 till 2025 behöver ”förskjutas eller reduceras”.

De ekonomiska ramarna medger inte att försvarsberedningens förslag kan genomföras fullt ut under de kommande två försvarsbeslutsperioderna, uppger Försvarsmakten i analysen på fredagen.

– Då innebär det att försvarsberedningen förslag i den totala omfattningen under tioårsperioden är 55 miljarder större än det ekonomiska utrymmet för att genomföra de reformerna, sa Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall på en presskonferens.

Försvarsmakten anser att de ekonomiska tillskotten inte är värdesäkrade, och att de delvis är intecknade av tidigare fattade försvarsbeslut.

”Signalerar bred vilja”

Men överbefälhavaren Micael Bydén underströk att de steg som tas av försvarsberedningen är i rätt riktning.

– Det signalerar en bred vilja att stärka det civila och militära försvaret, sa Micael Bydén.

Han sa att Försvarsmaktens samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås kommer att vara ett betydande steg mot ett starkare försvar. Det gäller alla vapenslag och stridskrafter.

Även Försvarets Materielverk (FMV) har lämnat i sin analys till regeringen.

”Vi bedömer att det materiella innehållet i Försvarsmaktens förslag i allt väsentligt är producerbart. Men det förutsätter en förstärkning av resurser vid FMV”, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson i ett pressmeddelande.

Lägst försvarskostnader

Den tidigare politiska uppgörelsen om en bankskatt finansierar bara försvarets förstärkning 2021. Resten av finansieringen under de kommande åren fram till 2025 ska man återkomma till, har regeringen sagt.

Beräknat på kostnadsläget 2019 motsvarar de svenska försvarsutgifterna 1,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) år 2025.

År 2018 var Sveriges försvarskostnader de lägsta i Skandinavien i förhållande till BNP, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.