Den nya totalförsvarspropositionen för år 2025-2030 har tidigarelagts ett år.
– För att vi ska kunna starkare och effektivare möta de förändringar i vår omvärld. Framförallt genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina men också vår Natointegration, säger försvarsministern Pål Jonson.
Satsningar kommer innebära att Sverige 2028 lägger 2,6 procent av BNP på försvaret, en ökning med 0,4 procentenheter.
– Vi har ett bra försvar, men det är för litet och det behövs mer materiel, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson (KD).
I förslaget föreslås det att antalet befattningar ska växa från 88 000 i dag till 130 000 år 2035. Även ökat antal värnpliktiga, upp mot 12 000 per år mellan 2032-2035 samt repetitionsutbildningar, föreslås.
Vad gäller materiel ska ytterligare ammunition, nya archerpjäser och stridsfartyg införskaffas – samt luftvärnet förstärkas.
Regeringen föreslår även att drönarteknologi till luften och till havs ska prägla försvarsmakten.
De hinder som finns på vägen handlar bland annat om de prisökningar på militärt materiel och tillgången. Försvarsmakten har också brist på personal, framförallt officerare.
Civilförsvaret
Satsningar på civilförsvaret kallas av civilministern Carl-Oskar Bohlin (M) för ett ”paradigmskifte”. Regeringen vill stärka samhällets förmåga att klara av ett krig. Regeringen lyfter fram sex funktioner.
– De här sex sektorerna är särskilt viktiga för att det militära försvaret ska kunna fungera. Det handlar om: elektroniska kommunikationer, transporter, livsmedelsförsörjning och vatten, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg och räddningstjänst, säger Carl-Oskar Bohlin.
Han menar att dessa sektorer varit vitala för Ukrainas möjlighet att upprätthålla samhället.
– Totalförsvaret är alla svenskar, säger Carl-Oskar Bohlin.
”Bred samsyn”
Totalförsvarspropositionen har baserats på rapporter från försvarsberedningen, den grupp av riksdagsledamöter från samtliga partier som tillsammans arbetar fram ett gemensamt förslag, samt synpunkter från Försvarsmakten.
– I grunden uppfattar jag att vi har en bred samsyn kopplad till försvarsekonomin, grundorganisationen och krigsorganisationen. Det är en styrka för Sverige, säger försvarsminister Pål Jonsson.
Försvarspolitik under 2000-talet
Under lång tid var Försvarsmakten lågt prioriterad. Efter försvarsbeslutet 2004 blev försvaret av Sverige inte längre en huvuduppgift för Försvarsmakten. Verksamheten inriktades istället på att hantera internationella kriser.
Försvarsbeslutet 2015 blev ett nytt skifte. Säkerhetsläget hade då förändrats och Ryssland hade året innan genomfört sin olagliga annektering av Krimhalvön. Värnplikten återaktiverades och militär verksamhet på Gotland återetablerades.
