Pål Jonson (M), försvarsminister

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör försvarsminister Pål Jonson (M) om satsningarna på försvaret: ”Försvarsmakten kommer att jobba dag och natt”. Foto: Pernilla Edholm/SVT

Förslag: Stora satsningar på försvaret: ”Allvarstider”

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill satsa 174 miljarder kronor på det militära försvaret fram till år 2030. Även civilförsvaret får satsningar på 37,5 miljarder kronor.

– Vi befinner oss i allvarstider. Det är bråttom att bygga upp ett starkare försvar, säger försvarsministern Pål Jonson (M).

Den nya totalförsvarspropositionen för år 2025-2030 har tidigarelagts ett år.

– För att vi ska kunna starkare och effektivare möta de förändringar i vår omvärld. Framförallt genom Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina men också vår Natointegration, säger försvarsministern Pål Jonson.

Satsningar kommer innebära att Sverige 2028 lägger 2,6 procent av BNP på försvaret, en ökning med 0,4 procentenheter.

– Vi har ett bra försvar, men det är för litet och det behövs mer materiel, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson (KD).

I förslaget föreslås det att antalet befattningar ska växa från 88 000 i dag till 130 000 år 2035. Även ökat antal värnpliktiga, upp mot 12 000 per år mellan 2032-2035 samt repetitionsutbildningar, föreslås.

Vad gäller materiel ska ytterligare ammunition, nya archerpjäser och stridsfartyg införskaffas – samt luftvärnet förstärkas.

Regeringen föreslår även att drönarteknologi till luften och till havs ska prägla försvarsmakten.

De hinder som finns på vägen handlar bland annat om de prisökningar på militärt materiel och tillgången. Försvarsmakten har också brist på personal, framförallt officerare.

Civilförsvaret

Satsningar på civilförsvaret kallas av civilministern Carl-Oskar Bohlin (M) för ett ”paradigmskifte”. Regeringen vill stärka samhällets förmåga att klara av ett krig. Regeringen lyfter fram sex funktioner.

– De här sex sektorerna är särskilt viktiga för att det militära försvaret ska kunna fungera. Det handlar om: elektroniska kommunikationer, transporter, livsmedelsförsörjning och vatten, energiförsörjning, hälsa, vård och omsorg och räddningstjänst, säger Carl-Oskar Bohlin.

Han menar att dessa sektorer varit vitala för Ukrainas möjlighet att upprätthålla samhället.

– Totalförsvaret är alla svenskar, säger Carl-Oskar Bohlin.

”Bred samsyn”

Totalförsvarspropositionen har baserats på rapporter från försvarsberedningen, den grupp av riksdagsledamöter från samtliga partier som tillsammans arbetar fram ett gemensamt förslag, samt synpunkter från Försvarsmakten.

– I grunden uppfattar jag att vi har en bred samsyn kopplad till försvarsekonomin, grundorganisationen och krigsorganisationen. Det är en styrka för Sverige, säger försvarsminister Pål Jonsson.

Försvarspolitik under 2000-talet

Under lång tid var Försvarsmakten lågt prioriterad. Efter försvarsbeslutet 2004 blev försvaret av Sverige inte längre en huvuduppgift för Försvarsmakten. Verksamheten inriktades istället på att hantera internationella kriser.

Försvarsbeslutet 2015 blev ett nytt skifte. Säkerhetsläget hade då förändrats och Ryssland hade året innan genomfört sin olagliga annektering av Krimhalvön. Värnplikten återaktiverades och militär verksamhet på Gotland återetablerades.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.