Veckans Brott har gått igenom de tio förtalsdomarna efter metoo. Alla är mot kvinnor och samtliga har fällts. Flera av kvinnorna beskriver att de upplevde en tröghet och ovilja från polisen när de anmälde att de blivit utsatta för sexuella övergrepp och att när utredningen lades ner så valde de att istället varna andra kvinnor via sociala medier.
– Det kan inte få vara så här det slutar, säger ”Katie” som outade mannen hon anmält för sexuellt ofredande när utredningen lades ner.
Ville varna andra
Det var sommaren 2018 som Katie anmälde till polisen att hon utsatts för ett sexuellt övergrepp. Utredningen lades ned efter en vecka. Inga förhör genomfördes, varken med Katie, den utpekade mannen eller med Katies vittne.
– Jag mailade tillbaka och sade att ni har ju inte ens förhört mig, men de svarade och sade att de inte var intresserade eftersom det inte fanns något mer att tillägga, säger hon.
Ångrar sig inte
Efter att flera gånger överklagat, fått sitt fall återupptaget och sedan nedlagt igen, trodde Katie att någon polisutredning aldrig skulle bli av. Hon publicerade då mannens namn och bild på facebook och instagram, tillsammans med sin version av händelserna.
Senare återupptogs polisutredningen mot mannen. Han åtalades men friades i tingsrätten.
Katie dömdes senare för grovt förtal. Hon är besviken på rättsväsendet men säger att hon skulle ta samma beslut att namnge personen även om hon vetat konsekvenserna.
– Vad skulle det vara för poäng att varna folk för någon om du inte kan säga vem det är, säger hon.
Fakta: Förtalsmålen efter #metoo
• Sex domar har vunnit laga kraft. I ytterligare tre väntar hovrättsförhandlingar och ett är överklagat till HD.
• Åtta kvinnor dömdes för grovt förtal. Två dömdes för förtal.
• I fem fall har publiceringarna gjorts i samband med metoo-kampanjen på hösten/vintern 2017
• I två fall har publiceringarna gjorts före metoo-kampanjen
• I tre fall har publiceringarna gjorts efter metoo-kampanjen
• I fyra fall hade polisanmälan gjorts angående sexuella övergrepp men ärendet hade lagts ned.
• I ett fall lades ärendet om sexuella övergrepp först ned, återupptogs, ledde till åtal och friande dom.
• I ett fall gjordes polisanmälan angående sexuella övergrepp i samband med att kvinnan berättade om händelsen på sociala medier.
• I fyra fall hade ingen polisanmälan angående sexuella övergrepp gjorts.