Sverige är ett trendkänsligt land och vi köper allt mer kläder. Men varje år slänger vi åtta kilo textilier rakt ner i hushållssoporna. Över hälften skulle dessutom gå att återanvända.
– För många svenska modeföretag är det redan i dag en viktig fråga att titta på vad som händer med plaggen, säger Fredrika Klarén, hållbarhetschef på Kappahl.
– Vi kommer behöva mer råmaterial om vi fortsätter i den här takten, känns oerhört viktigt att få till en mer effektiv användning.
Stor miljöpåverkan
Produktion av textilier kräver stora markytor och stora mängder vatten för bomullsodling. Och miljön påverkas negativt av kemikalieanvändningen och de transporter som krävs vid tillverkningen.
Naturvårdsverket utreder just nu hur vi bättre ska ta hand om det här avfallet. I slutet av september ska olika alternativ presenteras för regeringen. Klart är att det ska till någon form av insamling av textilavfall. Redan nu finns det på flera håll, men på frivillig basis. Flera kommuner har det redan och även flera stora klädkedjor har kärl där man kan slänga gamla kläder och andra textilier. Och det behöver inte vara hela kläder.
– Det kan vara en babybody med fläckar som inte går bort, en strumpa med hål i eller heminredning, säger Fredrika Klarén, när hon står framför insamlingskärlet i en av kedjans butiker.
Avfallet sorteras
Det som samlas in sorteras manuellt och det som går att använda skickas till second hand eller nödhjälp. Resten rivs sönder och används i industrin som fyllnadsmaterial eller putsdukar. Ännu så länge finns ingen bättre återvinning.
Men drömmen är att kunna göra nytt tyg av det tyg som kasserats. I Sverige kommer det i höst genomföras ett försök i större skala att omvandla kasserat bomullstyg till råvara som går att göra viskos av.
Sverige i ledande roll
Sverige ligger redan i framkant när det gäller att miljöanpassa modet och det finns ett intresse från både flera modeföretag att fortsätta så. Miljöforskningsstiftelsen Mistra har i projektet Mistra future fashion kopplat ihop svenska modeföretag med forskare. Fokus är att försöka ge Sverige en ledande roll inom hållbarhet och mode.
Sigrid Barnekow är projektledare och berättar att det måste ske förändringar på flera områden, bland annat i design. Hon menar att man inte enbart kan tänka form utan redan i designfasen bestämma hur länge plagget förväntas användas och planera för hur det ska kunna plockas isär och återvinnas.
Papperskläder
– Mode innebär ju att man snabbt tröttnar på de kläder man har och vill köpa nytt, och det finns också idéer om hur det ska kunna göras mer hållbart med tidlös design. Men även motsatsen, att göra ett ännu snabbare mode kan var amöjligt, säger Sigrid Barnekow på Mistra future fashion.
– Kanske skulle man kunna ta biobaserat material, som papper, och göra kläder av. Då struntar man i att tvätta utan efter att ha använt plagget några gånger så lägger man det bara i komposten.