Trots att skollagen säger att kommunerna ska ge extra resurser till skolor i utsatta områden så ser det väldigt olika ut runt om i landet. Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund, LF.
De menar att behovet av större likvärdighet är stort. Men LR:s undersökning visar att skolor från välbärgade och trygga områden ofta får lika mycket pengar som skolor i utsatta områden, där barnen har helt andra behov av stöd och resurser.
Gustav Fridolin (MP), skolminister, håller med om att det här är ett stort samhällsproblem, säger han i SVT:s Agenda.
– Det här är det största systemfel vi har – ojämlikheten i skolan. Vi tillför tio nya miljarder till skolan, och att då höra att rektor Ulla behöver skära ner fyra miljoner på en skola som verkligen behöver de här resurserna visar precis hur stort systemfelet är. Lagen är helt otillräcklig.
”Lägger mindre pengar på skolan än andra”
En skola som drabbats är Sunnadalskolan i Karlskrona. Där går runt 300 elever med 40 olika nationaliteter. Förra året fick bara 30 procent av skolans elever gymnasiebehörighet. Trots att skollagen säger att utsatta skolor ska få extra resurser så har Sunnadalsskolan i år fått nästan fyra miljoner kronor mindre från kommunen.
Skolkommissionens förslag, att ha större statlig styrning av resurserna, är det ett bra förslag tycker du?
– Ja, det är det. Vi måste ta ett större gemensamt nationellt ansvar för resurserna i skolan. Det finns en myt som säger att vi lägger mycket resurser på skolan i Sverige, men när OECD kollar på det så visar det att vi lägger mindre till skolans kärna – undervisning och elevhälsa – än många andra länder gör.
”Måste bryta segregationen”
Ska välfungerande skolor verkligen bli av med pengar då, för att andra ska få mer?
– Nej, det är därför vi behöver föra till pengar till skolan. Men det här bevisar att det ändå inte räcker. Det är därför jag kallat på forskare och företrädare för professionen som bildat en skolkommission, och deras förslag kommer ju vara ett starkare statligt ansvar, säger Fridolin.
– Men det handlar ju också om att bryta segregationen. Att se till att elever med olika bakgrund möts på samma skola. Vi måste både se till att det finns resurser för de skolor som har det tuffast, men också att elever från olika bakgrund möts.
Men då måste man rucka på det fria skolvalet?
– Jag tror på ett fritt skolval, men det ska vara fritt för alla. Nyanlända ska också kunna gå på en friskola med kö, till exempel, en förändring som genomförts.
”Staten måste ta ett större ansvar”
Fria skolvalet har ju betytt mycket för många elever, ett sätt för unga att ta sig från bostadssegregationen. Är du inte rädd för att rucka på det?
– Det är ju inte fritt om vissa kan välja, medan de som växte upp i ett flyktingläger inte får välja.
Borde vi inte bara förstatliga skolan?
– Det här innebär ju att staten tar ett mycket större ansvar. Sedan har det alltid varit så att man både jobbar lokalt och nationellt.