Nära 88.000 svenskar hade anmält sig till högskoleprovet den 9 april. Det är det näst högsta antalet anmälda under ett vårprov, och trenden är att intresset för provet ökar.
Men trots att högskoleprovet ska vara lika för alla, spelar inte alla efter samma spelregler.
SVT Dold har hittat 87 fuskare som köpt sig ett toppresultat på högskoleprovet, för priser på upp till 100.000 kronor.
Fotograferar provet
Tillvägagångsättet är enkelt:
- Man kontaktar en liga som säljer och administrerar fusket. Antingen genom någon som har kontakt med ligan eller via nätet.
- Man betalar ett förskott och får då information om vilken teknisk utrustning som ska användas. Det handlar om en liten dosa som man kopplar till sin telefon, ett tunt kopparhalsband och små trådlösa öronsnäckor som man kan ha i öronen utan att de syns.
- Säljarna har folk som på provdagen fotograferar av provet och skickar till en sambandscentral. Där sitter sedan en grupp och löser frågorna. Fuskarna får sedan de rätta svaren rakt in i örat via de små öronsnäckorna under provets gång. Provvakterna har ingen chans att se eller höra fusket medan det pågår.
Utbildnings- och högskolerådet (UHR) tar saken på högsta allvar. Avdelningschef Tuula Kousmanen säger att det handlar om individer som vet hur de ska använda systemet.
– Den tekniska utvecklingen har gått fram så pass fort att vi inte har instrument och verktyg som behövs för att spåra de här händelserna, säger hon.
Flera ligor
Genom att begära ut en lista över samtliga personer under 26 år som de senaste fem åren fått toppresultat på högskoleprovet, granska deras relationer med fuskare och säljare av fusk, och samtala med flera källor med insyn i verksamheten, träder en bild fram av flera ligor. Alla är i stort sett kopplade till varandra.
SVT Dolds kartläggning visar bland annat syskon, par och kompisgäng i 20-årsåldern som inte klarade gymnasiet, men kort därefter ändå lyckades få unika toppresultat på högskoleprovet. Här finns även en kvinna som inte talar svenska, men som lyckats få resultatet 1,85.
Fusket har pågått i fem år. Flera går i dag på prestigeutbildningar och pluggar till läkare, jurister och tandläkare.
– Jag tycker att det är otroligt tråkigt och vi gör vad vi kan utifrån hur regelverket ser ut i dag, därav vår skrivning till regeringen om att man behöver titta på det här, säger Tuula Kousmanen.
Förslag om kroppsvisitering
Skrivningen Tuula Kousmanen syftar på är ett förslag som UHR lämnat till regeringen. Önskemålet är att få tillåtelse att kroppsvisitera samtliga provdeltagare och använda störningsutrusning i provlokalerna för att slå ut all mobil teknik. Befogenheter som Polismyndigheten och Försvarsmakten har i dag.
Hur tycker du att fusket påverkar högskoleprovets trovärdighet?
– Det är klart att det är negativt för tilltron till högskoleprovet. Provet som sådant tas ju fram utifrån vetenskaplig grund och det ska finnas hög tilltro ute bland lärosätena att den personen som blivit antagen via högskoleprovet också har blivit det på rätta grunder. Det är klart att det är inte är bra. Då får ju regeringen i så fall ta ett beslut så småningom om vi ska ha ett högskoleprov, säger Tuula Kosmanen.
Fusk kan leda till åtal
- Högskoleprovet äger rum två gånger per år, i mars/april och oktober. Anmälningsavgiften är 450 kronor.
- Du får ta med dig följande hjälpmedel: blyertspenna, suddgummi, pennvässare, rak linjal och överstrykningspenna.
- Du måste identifiera dig med hjälp av legitimation vid provtillfället.
- Om du använder otillåtna hjälpmedel eller fuskar på annat sätt ogiltigförklaras resultatet.
- Om du låter någon annan skriva provet åt dig gör ni er båda skyldiga till osant intygande – vilket är ett åtalsbart brott.
Källa: Universitets- och högskolerådet, Studera.nu