Ulla Stroh-Wollin forskar om nordiska språk vid Uppsala Universitet och använder ofta fula ord på jobbet. Hon har nämligen borrat djupt i den svenska svordomshistorien och då stött på ett flertal av de siffersvordomar som ännu används i svenska språket.

–”Tusan” är en rest från medeltiden då man försökte framkalla ”tusen djävlar” över någon, så tusan är en parallellform av räkneordet ”tusen”. Med tiden skippade man djävlarna och så blev bara ”tusan” kvar och då blev det också lite lindrigare, berättar Ulla Stroh-Wollin.

Odens farliga tal

Tusen kanske känns som en jämn och någorlunda logisk svordom men i svenska språket används också ojämna tal som ”fy sjutton” och ”sjuhelvete” som kraftuttryck.

Språkrådet skriver på sin hemsida att sju är ett tal som under lång tid uppfattats som magiskt, bland annat sedan babylonierna räknade de rörliga himlakropparna till sju, medan sjutton kan härledas till en annan svordom – attan. Denna ålderdomlig form av talet arton ska, enligt Språkrådets förklaring, ha ansetts vara farligt då det var ”Odens tal” och skrevs därför ner till mindre läskiga sjutton. 

– Jag har inte hittat belägg för sådana antaganden, men vem vet, säger Ulla Stroh-Wollin.

Hon har dock hittat belägg för att svordomen ”attan skock tusan” användes på 1500-talet och hon förklarar att ”skock” då var ett måttord för sextio.

Från svordom till oskyldigt uttryck

Ulla Stroh-Wollin menar att en delförklaring till att siffersvordomarna slog igenom i Sverige kan vara att vi använt många religiösa svordomar.

– Dessa förstärktes genom att man la till stora tal eller måttord innan till exempel ”djävlar” och man kombinerade också gärna olika tal som sjutton och tusen innan svordomen.

Och än i dag lever alltså sjutton och attan kvar.

– Men de är ju inte särskilt kraftfulla eller fula utan ganska oskyldiga ord som fungerar när man vill visa missnöje eller förvåning. Jag tror inte att det är så många som idag tycker att de ens är svordomar, säger Ulla Stroh-Wollin.

Spärrarna släppte

På 1900-talet släppte många av de tidigare sociala spärrar som förhindrat bruket av svordomar och därmed började ”jävlar,” ”skit” och ”helvete” användas utan omskrivningar.

– Trots att sådana svordomar blivit allt vanligare finns det ju många som inte använder grövre svordomar – men jag tror att det är få som idag inte kan ta ”sjutton” i sin mun. Jag tror heller inte att detta milda uttryck kommer att försvinna eftersom ordet fortfarande har ett värde då det uttrycker känslor.

Men i lägen av stark frustration behövs kanske rejäla don för att få utlopp för det som samlats inombords. Och idag tar sig frustrationen allt oftare ut genom våra munnar i form av könsord.

–Exempelvis att något är ”fittigt” eller att någon ”kukar ur”. 

Så vad kommer då att komma framöver?

– Jag tror att de sexuella svordomarna sprider sig ännu mer. I dag är det många unga som använder dem och när de blir äldre kommer svordomarna antagligen kännas som allmängods, säger Ulla Stroh-Wollin.