Genusförskola tänkte om – skrotade rosa bygghörna

Uppdaterad
Publicerad

Här leker man inte med legogubbar och man har dragit ner på böckerna som handlar om prinsessor. Förskolan Båtsmannen har arbetat med genuspedagogik i många år. Och märkt att en del metoder inte funkar alls.

Det är sångstund på förskolan Båtsmannen. Men Björnen sover har här fått en lite annorlunda text – i stället för ”han är inte farlig” sjunger man ”den är inte farlig”.

– Jag tror att en björnhona är minst lika farlig som en hanne, säger förskolechef Pia Spjut.

Slutade med rosa bygghörna

Hon tycker det är mycket viktigt med genuspedagogik, därför att den ger verktyg till att se barnen som människor snarare än pojkar eller flickor. Men hon har också märkt att en del metoder inte funkar alls.

– Att få in tjejerna i bygghörnan genom att lägga in dockor där till exempel, eller göra den mer rosa. Det funkade inte.

På förskolor har det länge varit populärt att arbeta mot könsdiskriminering. Men en del av metoderna fungerar inte så bra, enligt en forskare som tittat närmare på frågan.

Klara Dolk har studerat genuspedagogik i praktiken och tycker att den behöver bli mer lyhörd för barnen. Det beskriver hon i avhandlingen ”Bångstyriga barn”.

Lätt att säga att flicka är söt

Pedagogiken är förhållandevis ny och de som använder den har vid det här laget hunnit springa in i en del återvändsgränder. På förskolan Båtsmannen fortsätter man att söka sig fram till rätt metoder.

– Det är så lätt hänt att man säger till en flicka ”åh, vilken söt klänning” och till pojken säger man ”det var en cool tröja”. Men vi hjälper varandra att hålla koll för att bli medvetna om vad vi gör och säger, säger Pia Spjut.

Hon ser det som ett ständigt pågående förbättringsarbete. De har rensat ut en hel del könsstereotypa leksaker och böcker. Och de talar inte om ”legogubbar” utan ”legofigurer”.

Tror på genuspedagogiken

Men när världen utanför dagisgrinden mer och mer tycks dela upp i blått och rosa, måste man fråga sig om genuspedagogik funkar.

– Det gör det, säger Pia Spjut efter viss tvekan. Men om det beror på oss eller föräldrarna är svårt att säga.

Och så berättar hon om när Röda Korset kom på besök och hade ”plåsterkurs” med de äldre barnen. När kvinnan från Röda Korset talade om ”farbror doktorn” stötte hon på protester från barnen. Doktorn kunde ju lika gärna vara tjej.

– Så nåt frö har ju såtts, säger Pia Spjut

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.