Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Körkortshjälp, egen dator och lärare från byggbranschen. Hör Gewarges berätta om hur det gick med löftena som fick honom att söka till Yrkesgymnasiet 2011. Foto: Rebecka Haglund/SVT

Gewarges Odisho förlorade ett år på grund av Yrkesgymnasiets brister

Uppdaterad
Publicerad

När SVT granskade friskolebranschen 2011 var Gewarges Odisho elev på byggprogrammet på Yrkesgymnasiet i Huddinge/Stockholm.

Han var en av de som behövde gå om ett läsår på grund av att undervisningen inte höll måttet på den nyöppnade skolan. Tolv år senare träffar vi honom igen.

– Jag är fortfarande lite arg över att jag slösade bort ett år. Yrkesgymnasiet lovade oss en massa grejer som det inte blev någonting av.

Yrkesgymnasiet i Stockholm har fått hård kritik och vitesförelägganden av Skolinspektionen upprepade gånger. Sedan 2020 har skolan haft grönt ljus från inspektionen.

”Beklagligt”

Thorengruppen har inte velat ställa upp på en inspelad intervju. I stället medverkar vd Ola Rönnqvist i Morgonstudion där han beklagar att de historiskt inte har haft bra koll på alla sina skolor.

– Fokus nu ligger på att framåt ska vi inte ha den här typen av brister. Det är inget hokus pokus att ordna till det här.

I klippet berättar Gewarges Odisho om hur han ser på sin gymnasietid – ett drygt decennium senare.

Fakta

Så gjorde SVT granskningen

  • Vi har gått igenom alla tillsynsrapporter som Skolinspektionen har genomfört på Thorengruppens alla skolor, men även tillsynen av de tre olika bolag inom Thorengruppen som äger skolorna. 
  • För att säkerställa att vi fått med alla rapporter har vi kontrollerat de dokument som ligger i diariet med de årsfiler som skolinspektionen sammanställer, och i det fall där något beslut saknats har vi begärt ut dokumenten hos skolinspektionen.
  • Från rapporterna har vi sammanställt i vilka fall skolinspektionen utdömt föreläggande mot vite, föreläggande, anmärkning, avstående från ingripande eller där man konstaterar att inga brister finns. 
  • Vi har vid genomgången särskilt inriktat oss på förelägganden (med eller utan vite) som rör brister kring själva undervisningen. Oftast handlar det om att eleverna får för få lärarledda undervisningstimmar, men även att skolan inte tar ansvar för praktiken: ”arbetsplatsförlagt lärande” – APL. Eller att eleverna inte får ta del av centralt innehåll i ämnes- och kursplaner. 

Så står sig Thorengruppens skolor jämfört med snittet

Det finns ett antal mått som Skolverket presenterar när det gäller alla skolor. Vi har särskilt tittat på de olika personalmåtten, då de är det mest relevanta när det gäller undervisningen på skolorna. I alla variabler vi tittat på så ligger Thorens skolor lågt i förhållande till både enskilda gymnasieskolor och alla gymnasieskolor.

Andel av lärarna med pedagogisk högskoleexamen:

  • Alla gymnasieskolor, 83%
  • Friskolor,gymnasieskolor 73%
  • Thorens gymnasieskolor, 64%  

Antal elever per heltidstjänst:

  • Alla gymnasieskolor, 12 elever
  • Friskolor, gymnasieskolor, 14 elever
  • Thorens gymnasieskolor, 17 elever  

Andel tillsvidareanställd personal

  • Alla gymnasieskolor, 88%
  • Friskolor, gymnasieskolor, 84%
  • Thorens gymnasieskolor, 62%

Källa: Skolverkets statistik ” Gymnasieskolan – personalstatistik” för läsår 2022/23

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.