Statistiken som SVT Nyheter sammanställt handlar dels om antalet anmälningar till polisen och dels om hur stor andel i Brå:s nationella trygghetsundersökning som uppger att de utsatts för brott.
1. Brott mot enskild person innebär misshandel, olaga hot, sexualbrott, trakasserier personrån eller bedrägerier.
2006 uppgav 12,1 procent i Brå:s Nationella trygghetsundersökning att de blivit utsatta för brott inom den här kategorin. Tio år senare, 2016, hade andelen ökat till 15,6 procent – den högsta nivån under den tidsperioden, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå, men understryker att det endast är för sexualbrott, bedrägerier och trakasserier man kan se en uppåtgående trend.
– För de andra brottstyperna i den här kategorin så är det bara just 2016 det ökar.
Antalet anmälda brott mot enskild person har också ökat. Mellan 2005 och 2017 ökade antalet anmälningar från cirka 256 000 till drygt 371 000.
Det är inte säkert att den faktiska brottsligheten har ökat. Mörkertalet varierar mellan de olika brottstyperna. När det gäller sexualbrott varierar benägenheten att anmäla beroende på hur ”grovt” brottet anses vara. Även den rådande samhällsdebatten spelar roll för hur stor del av brotten som anmäls till polisen.
– Sannolikt så underskattas en del av brotten i den här kategorin även i trygghetsundersökningen, eftersom de många gånger händer i en nära relation, och då tänker vi att man inte alltid kan säga som det är eller kanske inte ens ställer upp i den här typen av undersökningar.
2. Egendomsbrott mot hushåll kan handla om bilstölder, stöld ur eller från fordon, bostadsinbrott eller cykelstöld.
Andelen som uppger att de blivit utsatta för egendomsbrott sjönk från 12,6 procent till 10,3 procent mellan 2006 och 2016, enligt Brå:s Nationella trygghetsundersökning.
Även polisens siffror över antalet anmälda egendomsbrott visar på en minskning. År 2005 var antalet anmälningar drygt 278 000 och 2017 hade de minskat till knappt 166 000.
När det gäller egendomsbrott, inte minst bilstölder, stämmer antalet anmälningar ganska bra överens med antalet brott. Detta eftersom försäkringsbolagen i regel kräver en polisanmälan för att betala ut ersättning.
– Det här är brott som vi ser minskar och det är inte så förvånande. En stor del handlar om teknisk utveckling, krav på elektroniskt stöldskydd i bilar gör att bilstölderna minskar. I dag krävs det väldigt mycket för att kunna stjäla en bil, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå.
3. Våldsbrott handlar om misshandel, hot och personrån.
Andelen som uppger att de utsatts för våldsbrott ökade från 7,2 procent till 8,1 procent mellan 2006 och 2016 i Brå:s Nationella trygghetsundersökning.
Polisens anmälningsstatistik för dessa brott visar också på en ökning. Från cirka 180 000 anmälda våldsbrott 2005 till drygt 235 000 anmälningar 2017.
Våldsbrott ingår under den första kategorin, brott mot enskild person, men också som en egen kategori. Brå räknar med att ungefär bara vart tredje fall anmäls till polisen, även här gäller det alltså att komma ihåg mörkertalet.
När det gäller personrån varierar den så kallade anmälningsbenägenheten med skadans storlek, vem som är offer och vem som är förövare, om rånet är integritetskränkande och om det stulna var försäkrat.
LÄS MER: Anmälda brott där du bor – och hur du läser statistiken
Så gjorde vi undersökningen
Siffrorna och statistiken kommer dels från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) och dels från anmälda brott. I NTU:n frågar Brottsförebyggande rådet 12 000 personer om de har blivit utsatta för olika typer av brott det senaste året. Dessa brott redovisas sedan i tre olika grupperingar av brottstyper:
- Brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier
- Våldsbrott: misshandel, hot och personrån
- Egendomsbrott mot hushåll: bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och bostadsinbrott
- Utifrån de brott som man frågar om i NTU:n har vi sedan sammanställt polisanmälningar för samma brott så långt det är möjligt. Dessa har sedan grupperats på samma sätt som ovan. Det vi får är då utvecklingskurvor över dels hur stor andel som uppger (i enkäten) att de blivit utsatta för brott och dels hur många av motsvarande brott som har anmälts till polisen.
- Kan man säga att brottsligheten har ökat eller minskat utifrån dessa siffror? Nej, det vet vi inte. Det finns många felkällor och brasklappar. Bortfallet i NTU:n är högt. Till exempel är personer som är mest utsatta för brottslighet de som är minst representerade i undersökningen. Detta försöker man kompensera på olika sätt genom viktningar, vilket är svårt.
- Likaså är det stora mörkertal när det gäller polisanmälningar av misshandel, olaga hot, sexualbrott, bedrägerier och ofredande. Bedrägerier anmäls ofta som seriebrott, vilket innebär att en enda gärningsman kan skapa tusentals polisanmälningar under en kort tid. Det kan delvis förklara plötsliga förändringar i statistiken.
- Bilstöld och bostadsinbrott är å andra sidan brott där statistiken och den faktiska brottsligheten anses stämma ganska väl överens. Det beror bland annat på att försäkringsbolagen kräver en polisanmälan om man vill ha ersättning på försäkringen.
- Därutöver kan det finnas andra faktorer som kan påverka anmälningsbenägenheten. Till exempel kan ett brott få ett tillfälligt medialt fokus och uppmärksamhet vilket kan göra att anmälningarna ökar, medan den faktiska brottsligheten kanske ligger konstant.