Gripandena 2010 blev ett Säpo-fiasko – Historien kan upprepa sig

Uppdaterad
Publicerad

Förra gången säkerhetspolisen lät gripa flera terrormisstänkta i Göteborg slutade det hela med att samtliga släpptes.

Det var den 30 oktober 2010 som de greps. Efter att ha suttit häktade i flera dagar släpptes de, helt friade från misstankar och utan någon som helst förklaring.

Nu har åter fyra personer gripits för misstänkt terrorverksamhet i Göteborg. Tystnaden kring vad de kan ha gjort är total, något som Säpo nu får hård kritik för.

-Det här att de inte säger något överhuvudtaget är direkt förkastligt, säger advokaten Thomas Olsson till TT om Säpos tystnad.

-Att förklara varför man har gjort gripandena påverkar ju inte utredningen. Om de är misstänkta för att spränga en konsthall eller riva ner en bro så måste man berätta det. Det här skapar en jordmån för konspirationsteorier och spekulationer, säger Olsson.

Han företräder ingen av de fyra som greps i helgen. Däremot har han tidigare bland annat försvarat en av de terrormisstänkta män som friades av hovrätten i våras. Också då var han starkt kritisk till Säpo.

-Varför tycker inte Säpo att de har en skyldighet mot allmänheten? Man förväntar sig inte att de ska släppa bevismaterial, men man vill veta vad som har hänt i stora drag, säger han.

-I skuggan av kampen mot terrorismen tycker man inte att man har skyldighet att förklara någonting.

Om brottsrubriceringen, förberedelse till terroristbrott, säger Olsson:

-Vad man i princip påstår är att de här personerna ska ha hanterat antingen pengar eller hjälpmedel som skulle ingå i en plan för att genomföra ett terrorbrott. Det räcker i princip med att Säpo har lyssnat av ett enda samtal, avslutar advokat Thomas Olsson.

Erik Sundberg / TT

erik.sundberg@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.