För alla vacciner som godkänns för användning i Sverige har nyttan bedömts vara betydligt större än risken för allvarliga biverkningar. Bedömningen grundar sig på att tiotusentals människor först testat vaccinerna, utan att allvarliga biverkningar har upptäckts. Sällsynta biverkningar går aldrig att utesluta, och upptäcks först när ett stort antal personer vaccinerats och tillräckliga uppföljningsdata finns.

Hittills finns det inga fastställda orsakssamband mellan några okända biverkningar och vaccinerna, enligt Läkemedelsverket.

Sedan 25 mars kan Astra Zenecas vaccin användas för personer över 65 år.

Pausen för yngre förlängs dock efter larm om blodproppar.

– Vi inväntar data för att se om det kan erbjudas även för yngre, sa Anders Tegnell i Aktuellt den 25 mars.

Läkemedelsverket sammanställer inrapporterade misstänkta biverkningar här.

Än så länge har mest lindriga biverkningar, som ömhet i armen, trötthet och feber rapporterats in. Flera dödsfall bland äldre har inträffat efter vaccinering, och utreds av Läkemedelsverket. Hittills har ingenting framkommit som gör att vaccineringen behöver avbrytas.

På sociala medier jämförs risken för att få blodpropp av p-piller med risken för blodpropp vid vaccinering med Astras vaccin och de åtgärder myndigheter gör och inte gör.

– Det är inte korrekt eller relevant att jämföra de här två. Man förenklar komplicerade frågor och riskerar att hamna fel i sina slutsatser, säger Paulina Tuvendal på Läkemedelsverket.

Vaccineringshastigheten bestäms främst av hur många doser som läkemedelsbolagen hinner producera och leverera till regionerna. Här kan du följa hur det går.

Enligt den nationella vaccineringsplanen ser prioritetsordningen för vilka som erbjuds vaccin ut så här just nu:

• Fas 1: Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst. Personal inom hälso- och sjukvård som arbetar med denna riskgrupp. Vuxna som lever tillsammans med någon som tillhör denna riskgrupp.
• Fas 2: Personer som är 65 år eller äldre. De äldsta vaccineras först. Personer som är 18 år och äldre och som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta gäller även personer som är 18 år och äldre och som har beslut om assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken Personal inom vård och omsorg, inklusive LSS, som arbetar nära patienter och omsorgstagare. Här ingår också personer med vissa medicinska tillstånd, som dialys och personer som genomgått transplantationer samt deras hushållskontakter.
• Fas 3:  60-64-åringar, och personer som är 18 år och äldre med bakomliggande sjukdomar eller tillstånd som ger ökad risk för svår sjukdom i covid-19. Här ingår också personer som kan ha svårt att följa rekommendationer som personer med demens, personer med downs syndrom och hemlösa.
• Fas 4: Vuxna mellan 18 och 59 som inte tillhör en riskgrupp.

Regionerna har möjlighet att tidigarelägga vaccinering av viss vårdpersonal. Än så länge rekommenderas inte barn under 18 år vaccination. För barn som har vissa sjukdomar eller tillstånd som kan innebära en ökad risk för svår covid-19-sjukdom kan vaccination i vissa fall ändå diskuteras med barnets läkare. Läs mer här.

Ett fåtal fall av allvarlig, men övergående, allergisk reaktion har observerats efter vaccinering. Orsaken misstänks vara en komponent som finns i Pfizer/Biontech och Moderna vaccin som kallas polyetylenglykol (PEG).

Personer med allergi mot den aktiva substansen eller något annat innehållsämne avråds från vaccination.

Olika vacciner har olika innehåll, så svaret beror på vilket vaccin som är aktuellt och vilken typ av allergi du har. För godkända vaccin finns produktinformation med innehållsförteckning av vaccinet och information kring om en allergi utgör ett hinder för vaccination.

Inför vaccinationen kommer du att fylla i en hälsodeklaration där du får uppge om du någonsin har fått en svår allergisk reaktion eller andningsproblem efter tidigare vaccinationer. De nu godkända vaccinerna är inte tillverkade i ägg och innehåller inte laktos eller aluminium.

Nej, man får inte välja i nuläget. Just nu är tre vaccin godkända för användning inom EU och i Sverige. Comirnaty (Pfizer / BioNtech) och Covid-19 vaccine (Moderna) är ungefär lika effektiva, nära 95 procent, och görs med samma nya genteknik som kallas mRNA.

Vaccinerna innehåller inga virusdelar, utan genetisk information om viruset, mRNA, som kapslas in i en fettkula och skickar meddelande till våra egna celler att börja tillverka delar av coronaviruset som immunförsvaret sedan reagerar på.

EU har nyligen godkänt Covid-19 vaccine (AstraZeneca) som bedöms ge 60 procents skydd och granskar även data från Janssen. Båda är så kallade vektorvaccin. De görs med en liknande genteknik som mRNA-vaccinerna, men här används ett snällt förkylningsvirus som förvaring av genetisk information om coronaviruset istället för en fettkula för att skicka meddelande till cellerna att börja tillverka virusdelarna.

Janssen försöker ta fram ett vaccin som, till skillnad från övriga, bara behöver ges i en dos.

Ja, Pfizer/ BioNtechs och Modernas vaccin ger ett skydd mot sjukdomen på upp till 95 procent hos dem som vaccineras, vilket innebär att de flesta, men inte alla, får ett heltäckande skydd.

Astra Zenecas vaccin bedöms ge ett 60-procentigt skydd.

Det tar också ett tag innan vaccinet ger effekt. Efter första dosen tar det ungefär tio dagar innan ett visst skydd finns i kroppen, men man är fortfarande mottaglig för infektionen. Det tar ungefär en till två veckor efter andra dosen, som ges tre till fyra veckor senare, tills man har ett fullgott skydd.

Det kan finnas en sådan risk. Vaccinerna ger ett mycket högt skydd mot att bli sjuk i covid-19, men det är fortfarande osäkert om de även stoppar människor från att infekteras av viruset, och sprida det vidare. Israel har vaccinerat flera miljoner av sin befolkning med Pfizer / BioNtechs vaccin, och där kan man redan nu se en stor minskning av smittspridningen i den vaccinerade gruppen, vilket talar för att sprutorna bidrar till minskad spridning.

Det vet vi ännu inte. Vi har bara data sedan i somras, då vaccinerna började testas storskaligt på människor.

Det finns preliminära data som pekar på att både Pfizer / BioNtechs och Modernas vaccin fungerar bra mot den brittiska mutanta varianten. För de övriga pågår just nu studier  som skall svara på frågan. Bolagen säger också att det snabbt ska gå att uppdatera vaccinerna om viruset förändras alltför mycket framöver.

Just nu finns inget vaccin mot covid-19 som hunnit testas tillräckligt på gravida, men forskning pågår, så mer information kommer. Djurstudier tyder inte på skadliga effekter för fostret. Graviditet är en riskfaktor för svår covid-19.

I dagsläget ska vaccination endast övervägas då den potentiella nyttan överväger potentiella risker för modern och fostret. Det kan ju t ex handla om att modern har andra riskfaktorer för svår covid-19. Du rekommenderas att prata med din behandlande läkare inför eventuell vaccination.

Amning utgör inget hinder för vaccination, enligt Läkemedelsverket. Det är okänt om vaccinerna utsöndras i bröstmjölk.

Trots att det inte finns någon forskning på personer som ammat vid tidpunkten för vaccinationen finns det ingen biologisk grund för eventuella biverkningar av vaccinet hos barnet som ammas.

Alla tre vaccinerna kan ges till fertila kvinnor.

Ja, de antikroppar man får efter genomgången infektion har visats avta med tiden, och det är fortfarande oklart hur länge man är immun. Alla som haft covid-19 rekommenderas vaccination, även de som har antikroppar. Du kan vaccineras så snart du har tillfrisknat helt från covid-19.

Vacciner påverkar sällan andra läkemedel. Personer som använder andra vanliga läkemedel har också ingått i studierna som ligger till grund för godkännande.

Det finns läkemedel som har en kraftig påverkan på immunförsvaret och de kan minska effekten av ett vaccin. Om du använder ett sådant läkemedel är det bra att du rådgör med din läkare.

I dag finns inga sådana beslut, och hur det blir i framtiden vet vi inte, enligt Folkhälsomyndigheten.

Flera EU-länder och researrangörer har sagt att de vill införa vaccinationsintyg för resenärer. EU ser just nu över frågan om hur ett sådant intyg kan se ut.

Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, krisinformation.se och Ali Mirazimi, vaccinforskare på Karolinska Institutet.