Gunilla börjar berätta familjens historia och beskriver om när hon tyckte det var dags att agera mot missbruket som inte gick att ignorera längre. Foto: Iman Tahbaz/SVT

Gunillas barn gjorde teckningar av ”Alkoholmonstret”

Uppdaterad
Publicerad

Gunilla märkte att ämnet alkohol väldigt ofta dök upp i samtalen med barnen hemma – till slut kände hon att det var dags att agera.

Hemma hos Gunilla och barnen står resväskor framme och det packas och ordnas inför en liten resa till jul. Gunilla börjar berätta familjens historia, om hur barnen blev oroliga när de vuxna drack.

– Barnen frågade mycket om alkohol, kände obehag när de såg en ölburk, när vuxna drack eller om de var på restaurang och det serverades alkohol. Då blev de vaksamma och osäkra på vad som skulle kunna hända.

Det var barnens pappa som hade en beroendeproblematik, och barnen, nu 6 och 9 år gamla, fick möjlighet att delta i barngrupper på Ersta Vändpunkten i Stockholm för att bearbeta sina upplevelser och lära sig mer om vad missbruk kan innebära.

– Det är ju någonting som är väldigt obegripligt för barn, när den som är påverkad inte kan kontrollera sig, blir arg och oförutsägbar, skriker och springer iväg och gör konstiga saker på grund av alkohol.

Mamman: ”Det är ju någonting som är väldigt obegripligt för barn, när den som är påverkad inte kan kontrollera sig” Foto: Iman Tahbaz/SVT

”Barnen väldigt arga”

Det blev en omvälvande period för Gunilla och hennes barn:

– Vissa gånger kunde det vara så att barnen varit väldigt arga under sina gruppmöten, men hade fått ”rita av sig” och återberätta och gjort teckningar av ”Alkoholmonstret” och såna saker. För stora pojken var det väldigt mycket känsloutbrott och mycket gråt under den hösten och jag tänkte ”oj, vad har jag gjort?”. Jag blev förvånad över att det fanns så mycket ilska inombords. Jag var inte var beredd på det, berättar Gunilla.

Samtidigt som barnen var i sina grupper deltog Gunilla i en föräldragrupp:

– Där fanns det både föräldrar som var sjuka och föräldrar som inte hade den här sjukdomsbilden, så det var ju väldigt givande att få dela erfarenheter i en grupp med andra anhöriga. Det kanske mest givande var nästan att träffa dem som varit eller fortfarande var sjuka och få deras feedback.

Mamman: Men nu kan de säga ”pappa har en sjukdom, det är inte mitt fel, och jag hoppas att han vill bli frisk” Foto: Iman Tahbaz/SVT

Det blev vändpunkten

För Gunilla och hennes barn blev det en vändpunkt att genomgå anhörigbehandligen:

– Förut sa de att pappa dricker öl och blir arg, men nu kan de säga ”pappa har en sjukdom, det är inte mitt fel, och jag hoppas att han vill bli frisk”. De har fått lära sig att det de har råkat ut för inte är konstigt även fast det känns konstigt. Det har varit fantastiskt bra för vår familj att gå igenom de här behandlingarna, att ha gjort jobbet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.