I den andra delen av utredningen som presenteras på torsdagen föreslås att polisen och tullverkas ska få möjlighet att utföra hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och genomsökning på distans för att i förväg förhindra och upptäcka planer på brott som mord och sprängningar inom organiserad brottslighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Enligt Inger Söderholm som har lett utredningen kommer detta effektivisera brottsbekämpningen.

– Samtidigt innebär det risker för den personliga integriteten för det begränsade antal personer som kommer att drabbas av den här användningen av tvångsmedel, säger hon.

Nya lagar första oktober

De tidigare åtgärderna som började gälla den första oktober innebar att polisen i förebyggande syfte kan avlyssna telefoner och övervaka personer som inte är misstänkta för något brott, men som polisen kan tro är på väg att begå brott.

Förhoppningen är att dessa, tillsammans med de som nu föreslås, ska motverka gängvåldet och annan organiserad brottslighet. Genom den här typen av övervakning, som tidigare endast fått användas för att hindra brott mot exempelvis rikets säkerhet, hoppas polisen nu kunna stoppa fler skjutningar och sprängdåd innan de sker.

Välkomnas av polisen

Förslagen har välkomnats av Åklagarmyndigheten och polisen som länge efterfrågat detta och även tryckt på för att lagändringen skulle träda i kraft tidigare än vad som först var tänkt.

Samtidigt har förslagen tidigare fått kritik i remissvar från bland annat Advokatsamfundet och Lagrådet. Rådet har bland annat menat att det är tveksamt om denna typ av integritetsintrång vid brott med låga straff är förenligt med EU:s rättsprinciper.