Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Ytterligare verktyg i verktygslådan” – Hör justitieminister Gunnar Strömmer (M) om nya förslagen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Fler hemliga tvångsmedel föreslås – vill att polisen ska få ”bugga” rum

Uppdaterad
Publicerad

Sedan den första oktober får polisen i hemlighet övervaka personer som inte är misstänkta för brott.

Nu föreslås ett antal nya förslag om att polisen även ska i hemlighet få avlyssna rum och genomföra husrannsakan för att förhindra brott som skjutningar och sprängningar.

– Det råder ingen tvekan om att vi nu vässar verktygen för brottsbekämpningen och flyttar fram positionerna rejält. Men det sker i en rättssäker ordning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I den andra delen av utredningen som presenteras på torsdagen föreslås att polisen och tullverkas ska få möjlighet att utföra hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och genomsökning på distans för att i förväg förhindra och upptäcka planer på brott som mord och sprängningar inom organiserad brottslighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Enligt Inger Söderholm som har lett utredningen kommer detta effektivisera brottsbekämpningen.

– Samtidigt innebär det risker för den personliga integriteten för det begränsade antal personer som kommer att drabbas av den här användningen av tvångsmedel, säger hon.

Nya lagar första oktober

De tidigare åtgärderna som började gälla den första oktober innebar att polisen i förebyggande syfte kan avlyssna telefoner och övervaka personer som inte är misstänkta för något brott, men som polisen kan tro är på väg att begå brott.

Förhoppningen är att dessa, tillsammans med de som nu föreslås, ska motverka gängvåldet och annan organiserad brottslighet. Genom den här typen av övervakning, som tidigare endast fått användas för att hindra brott mot exempelvis rikets säkerhet, hoppas polisen nu kunna stoppa fler skjutningar och sprängdåd innan de sker.

Välkomnas av polisen

Förslagen har välkomnats av Åklagarmyndigheten och polisen som länge efterfrågat detta och även tryckt på för att lagändringen skulle träda i kraft tidigare än vad som först var tänkt.

Samtidigt har förslagen tidigare fått kritik i remissvar från bland annat Advokatsamfundet och Lagrådet. Rådet har bland annat menat att det är tveksamt om denna typ av integritetsintrång vid brott med låga straff är förenligt med EU:s rättsprinciper.

Hemliga tvångsmedel

Till hemliga tvångsmedel räknas:

• Telefonavlyssning (hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation)

Innebär att meddelanden som överförs i ett elektroniskt kommunikationsnät avlyssnas. Exempelvis telefon, mejl, överföring av datafiler.

• Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation

Innebär att man hämtar in uppgifter om vilka som har talat i telefon och när samtalen har ägt rum, men inte vad som sagts.

• Hemlig dataavläsning

Innebär att brottsbekämpande myndigheter i hemlighet installerar mjuk- eller hårdvara i en dator, mobil eller surfplatta för att exempelvis läsa av meddelanden och avlyssna samtal i krypterade appar.

• Kameraövervakning

Innebär att exempelvis fjärrstyrda tv-kameror används för att övervaka personer. Kan omfatta plats där den misstänkte kan antas komma att uppehålla sig eller plats där ett brott har begåtts.

• Rumsavlyssning

Buggning. Avlyssning med hjälp av dold teknisk utrustning. Kan omfatta tal i enrum, samtal mellan andra eller möten/förhandlingar i slutna rum.

Källa: TT/Regeringen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.