Vid en pressträff klockan 11 på onsdagen presenterade Lena Hallengren (S) fem lagförslag som ska stärka barns rätt efter fallet med ”Lilla hjärtat”.
– I morgon torsdag kommer regeringen fatta beslut om en lagrådsremiss som innehåller ytterligare fem förändringar. Det är viktiga förändringar för att stärka principer om barnens bästa, att säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn, säger Lena Hallengren.
Förslagen innebär att ”vården inte får upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt”.
Socialnämnden ska också alltid överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Samtidigt tidigareläggs skyldigheten att överväga vårdnadsförflyttning, från tre till två år.
Det införs också en ny uppföljningsskyldighet. Samt en ny möjlighet för socialtjänsten att besluta om att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest.
– I dag kan överenskommelse om drogtest bara fattas på frivillig väg. Den här lagskärpningen blir särskilt viktig när skälet till en placering är missbruk i hemmet, säger Lena Hallengren.
”Borde inte ha kunnat hända”
Fallet med flickan ”Lilla hjärtat” har berört många. Bara tre år gammal hittades hon för två år sedan död hemma hos sina biologiska föräldrar en tid efter att tvångsvården av henne avslutats.
– Det som hände i hennes fall borde inte ha kunnat hända, säger Lena Hallengren.
I mars 2021 presenterade regeringens utredare hur placerade barns rätt ska kunna stärkas när LVU-vård upphör – en lex ”Lilla hjärtat”.
Det som däremot inte fanns med var ett förslag om att ”barnets bästa” ska utgöra ett avgörande och självständigt rekvisit när man prövar om en familjehemsplacering ska avslutas. Detta fick kritik av bland annat barnrättsorganisationer.
– Vi tycker att det behöver tas ett mycket större helhetsgrepp kring den sociala barnavården för barn som är placerade i familjehem. Som vi påtalat tidigare blir det lite av ett duttande med de här förslagen. De är alltför fragmentariska för att säkerställa en större förändring i praktiken för de här barnen, säger Erik Ulnes, socionom vid Rädda Barnen.
– Fokus behöver vara på barns rätt till skydd, stöd och behandling. En aspekt som vi ser allvarligt är de allt för starka principerna om föräldrars rätt till återförening som övertrumfar barnens rätt till skydd, stöd och behandling.
Bakgrund: Fallet med flickan som kallats ”Lilla hjärtat”
Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal. Hon placeras i familjehem.
Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.
I slutet av januari 2020, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.
Föräldrarna grips samma dag.
Pappan avlider i häktet. Mamman döms av tingsrätten till fängelse i ett år och nio månader för grovt vållande till annans död.
Domen överklagades och Göta hovrätt dömde i juni 2021 kvinnan till åtta års fängelse för dråp på sin treåriga dotter
Norrköpings kommun fick hård kritik av IVO för sin hantering av ärendet.
Källa: Domstolarna
Fakta: Placerade barn
Barn och unga kan behöva placeras utanför hemmet av olika anledningar.
Det kan vara att föräldrarna brister i att ta hand om barnet, missbruk, övergrepp eller att barnet själv har problem.
Den vanligaste placeringsformen var familjehem.
Det är flest pojkar som placeras utanför hemmet.
Uppskattningsvis 3–4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång under barndomen i ett familjehem eller på institution vilket motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass.
Källa: Socialstyrelsen, SBU
