Rahmat Ali Karami kom till Sverige som flykting genom FN för drygt 30 år sedan, innan dess hade han suttit fängslad i Iran i 10 år – bland annat i det ökända Evinfängelset i Teheran.
– Jag dömdes i en rättegång som var över på två-tre minuter, men jag tyckte att jag hade tur som inte avrättades.
Han fängslades för att han var med i den oppositionella gerillagruppen Folkets Mujahedin, han hade gått med i som 16-åring.
– Hela samhället ville tillhöra olika grupper. En del var kommunister, en del var nationalister och jag var med Mujahedin. Jag trodde på demokrati och frihet, säger han.
Efter flera år i Sverige växte tvivlen, och Rahmat Ali Karami lämnade Mujahedin.
– Jag såg att ideologin är farlig och lämnade den bakom mig. Den säger att du kan döda vem som helst – för Guds skull. Det är samma ideologi som hos IS, al-Qaida eller talibanerna, säger han.
Vittnade mot Noury: ”Såg honom i fängelset”
När nyheten kom 2019 om att Hamid Noury gripits av svensk polis kände Rahmat Ali Karami igen Noury från iranskt fängelse.
– Jag minns en gång när vakterna anordnade ”tunneln”. De ställde upp sig på sidorna i en stor sal, och vi fångar fick klä av oss nakna och gå igenom medan de slog oss med tillhyggen. En av dem var Noury, men då kallade han sig Hamid Abbasi.
Rahmat Ali Karami vittnade mot Noury i rättegången i Sverige. Och trots att Noury släpptes i fångutväxlingen med Iran ser Rahmat Ali Karami fortfarande domen som en seger.
– Det viktigaste för mig var att han blev dömd. Det har blivit en dom för hela regimen i Iran.
Men han är kritisk mot att man inte fick ut den dödsdömde svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalali i förhandlingen.
– Det finns frågetecken för mig, varför hade Sverige så bråttom? Man har glömt Djalali. Han har också familj här och kan avrättas när som helst.
Fakta: Folkets Mujahedin
Folkets mujahedin (Mujahedin-e khalq, MKO eller MEK), är en islamisk vänsterrörelse som deltog i revolten mot shahen. Rörelsen har i exil samlat flera mindre grupper i organisationen Irans nationella motståndsråd (NCRI).
Gruppens ideologiska rötter brukar beskrivas som en blandning av marxism och islamism. Folkets mujahedin är en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell, inte minst på grund av de många våldsdåd som gruppen genomförde under främst 80-talet.
Folkets mujahedin fick 1981 upprätta en militärbas i Irak för den väpnade kampen, och den har ett okänt antal medlemmar inne i Iran. Gruppen klassades 1999 av USA:s regering som en terroristorganisation men den stöds av många politiker i USA. Även EU stämplade 2002 Folkets mujahedin som en terroristgrupp men beslutet upphävdes av EU:s domstol sju år senare.
Gruppen har sedan länge övergivit det väpnade kampen men den politiska grenen är fortfarande aktiv.
Källa: Utrikespolitiska institutet, TT