Tre samhällsstörande händelser har inträffat på kort tid. Två radio- och tv-master misstänks ha blivit utsatta för sabotage och på torsdagen stoppade ett fel i datakommunikationsnätverket flygtrafiken i stora delar av landet samtidigt som tekniska problem slog ut SJ:s bokningssystem.

Richard Oehme, chef för verksamheten för cybersäkerheter och skydd av samhällsviktig verksamhet vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, anser inte att dagens tågproblem är en särskilt allvarlig störning ur ett samhällsperspektiv. Men det finns ett större mönster att ta med i beräkningen.

– Vi har sett störningar tidigare på tågtrafiken, där finns uppenbarligen en del att göra. Det är alltid allvarligt när våra möjligheter att ta oss någonstans påverkas, säger han.

Däremot anser han att flygstörningarna är allvarliga.

– Tittar man på konsekvenserna är de avsevärt mindre än under Eyjafjallajökulls utbrott 2010, men med det sagt är det inte bra att den här typen driftstörningar sker.

Han vill inte uttala sig om de misstänkta mastsabotagen, eftersom det pågår en polisutredning.

Richard Oehme ser emellertid inget samband mellan de tre händelserna.

– Att de inträffar nära i tid är en slump.

Drabbats av växtvärk

Det som är anmärkningsvärt är i stället att den här typen av driftstörningar ökar. De senaste åren har svenska mediehus utsatts för överbelastningsattacker, avgrävda it-kablar har påverkat samhällsviktig verksamhet och it-leverantörer som tillhandahåller molntjänster har haft driftstörningar som påverkat både myndigheter, företag och kommuner.

Orsaken till problemen är att hela samhället har blivit beroende av informationsteknologi och drabbats av växtvärk.

– Det är en fantastisk teknik, men det går så fort att man inte hinner utveckla säkerhetsåtgärder utifrån en ordentlig riskanalys. Alla aktörer måste ta sitt ansvar för att minimera den här typen av händelser. Det är viktigt att det blir en ledningsfråga och inte hamnar hos it-avdelningen hos kommuner, myndigheter, landsting och företag.

Hur allvarligt är det att driftstörningarna ökar?

– Det är allvarligt. Det påverkar människor, företag, myndigheter och kommuner. Hela vårt samhälle och funktionalitet. Människor kommer inte fram tid, företags konkurrenskraft försämras och ytterst vårt förtroende för samhällets funktionalitet.

Mängden inte avgörande

Robert Malmgren, teknikchef på it-säkerhetsföretaget Romab i Stockholm, säger att det moderna samhället generellt sett är sårbart.  

– Det finns naturligtvis reservsystem, de har tänkt på att en dator kan gå sönder eller en länk grävs av någonstans. Det intressanta i dag är ”varför har inte reservlösningarna fungerat som tänkt?”, säger han – och menar att de ansvariga vet att det kostar pengar att bättra på skyddet av samhällsviktig infrastruktur.

Men Peter Stenumgaard, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att man kan börja diskutera sårbarhet först när man vet var som har hänt. Det krävs mer för att man ska börja misstänka om det pågår ett organiserat försök att störa ut samhällstjänster, menar han.

– Det är inte mängden händelser som är avgörande här, utan vad som orsakat dem. Man måste veta orsakerna. Om det finns något som tyder på intrång, då blir det en annan sak, säger han.